EU-ledare vill gå vidare efter finanspakten

Efter fem timmar av förhandlingar lämnade EU-ledarna Bryssel och det informella tillväxttoppmötet utan några konkreta beslut, precis som väntat.  Ordförande Herman Van Rompuy ska ta fram förslag på hur samarbetet i eurozonen kan fördjupas de kommande åren.

– Det fanns en samstämmighet om att vi måste stärka den ekonomiska unionen så att den är förenlig med den monetära, sade Herman Van Rompuy efter mötet.

Det vill några av EU-ledarna göra genom att ta gemensamt ansvar för varandras statsskulder med så kallade euroobligationer. Frankrikes president François Hollande, som tog tåget till Bryssel, sade inför mötet att han definitivt skulle ta upp frågan medan Tysklands Angela Merkel ville undvika ämnet och underströk att de gemensamma obligationerna inte skulle skapa tillväxt i Europa. Även Sverige har samma linje.

– En del vill ha dem nu eller i framtiden eller som några påpekade, bland dem jag, att vi inte ska ha dem alls, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) till TT efter mötet.

Men Hollande tycks ha dragit det längsta strået: frågan ska finnas med på dagordningen till nästa toppmöte om en dryg månad.

Skulle man mot förmodan någon gång enas om att införa euroobligationer, där EU-länderna tar gemensamt ansvar för hela eller delar av länders statsskulder, kan det ta flera år för att bli verklighet. En sådan process hjälper inte i det akuta läget där Greklands vara eller icke-vara i eurozonen ser ut att avgöras de kommande veckorna.

Grekland fick återigen ett verbalt stöd för att landet behåller euron som valuta. Men uppgifter på att alla euroländer förbereder sig på ett utträde har kommit från flera håll de senaste två dagarna. Francois Hollande bekräftade indirekt spekulationerna i går kväll.

– Jag säger inte att det inte arbetas med det. Men om jag började tala offentligt om ett grekiskt utträde skulle vi redan ha sänt en signal, en signal till grekerna och en signal till marknaderna, sade Hollande efter mötet.

Att döma efter tongångarna lutar det åt att den Europeiska investeringsbanken får ett tillskott på tio miljarder euro, nittio miljarder kronor för att finansiera exempelvis investeringar i infrastruktur och energisatsningar till EIB. Sveriges del skulle bli cirka tre miljarder kronor. Men även den diskussionen fortsätter på nästa toppmöte.