Nationalekonom: Euron behöver inte räddas
STOCKHOLM 20 juni 2012 | “Krislån strider mot Maastrichtfördraget”Det är bättre att sänka räntan i eurozonen än att betala ut krislån. Det menar nationalekonomen Mats Persson.
Under stort medialt pådrag med bokutgivning, seminarium och en välplacerad debattartikel lanserade Stockholmsprofessorn och nationalekonomen Mats Persson på måndagen teserna att euron behöver inte räddas och att de senaste årens krislån i själva verket strider mot Maastrichtfördraget.
Enligt Mats Persson är det inte grekerna som räddas utan Greklands alla långivare, banker, försäkringsbolag, hedgefonder och privatpersoner som köpt på sig grekiska statsobligationer.
– Euron fungerar bra utan alla stödåtgärder, kanske till och med bättre, sade Mats Persson vid måndagens seminarium arrangerat av bokutgivarna SNS i Stockholm.
Maastrichtavtalet är EMU:s grundlag och att den förbjuder valutaunionen från att lösa ut skuldländer. Men när skuldkrisen exploderade 2010 så hittade EU-kommissionens jurister kryphål i paragraferna och lånen blev ett faktum, sade Persson.
Han vände sig emot vad han upplevde som en daglig och ensidig mediarapportering som basunerar ut att euron måste räddas. Eller att Grekland måste räddas för att euron ska räddas.
– Euron behöver inte räddas, den finns kvar som betalningsmedel ändå.
Däremot, menar Persson, är det viktigt att försöka rädda banker från konkurs, i synnerhet de så kallade systemviktiga bankerna. Här är den svenska modellen från 90-talet, då nuvarande Nordea togs över av staten, en förebild för länderna i skuldkrisen. I inte minst för att det är betydligt billigare än att rädda alla långivare, menade Persson.
– Om vi 2010 inte hade löst ut Grekland hade det inte hänt så mycket. Grekland skulle ha gjort en ordnad statsbankrutt. En handfull tyska och franska banker skulle ha närmat sig konkurs och deras stater skulle tagit över och sedan återprivatiserat dem efter några år.
Vad ska man göra idag för att stimulera krisländerna i eurozonen?
– Att ge pengar till krisländerna i strid med Maastrichtfördraget är fel väg och det är oklart om det skulle få någon finanspolitisk stimulanseffekt överhuvudtaget. Om vi av något solidaritetsskäl vill stimulera ekonomin så ligger bollen hos den Europeiska centralbanken att aggressivt, som den amerikanska centralbanken har gjort, sänka sin ränta. Då får vi kanske lite för mycket stimulans för Nordeuropa men okej stimulans för Sydeuropa. Den extra inflation som vi skulle få i Nordeuropa får vara en gåva av solidaritet till Syd.
