Finansminister Anders Borg (M). Arkivbild.

Finansminister Anders Borg (M). Arkivbild.

Bild: Anders Selnes

Borg måste tänka om

Det ligger i Sveriges intresse att få en fungerande europeisk banktillsyn.  Då är det varken hållbart eller klokt, som regeringen gör, att strypa den Europeiska bankmyndighetens budget. Det skriver Göran Färm (S) och Olle Ludvigsson (S).

EU-kommissionen presenterade nyligen sitt förslag om hur den nya banktillsynen i Europa ska se ut. Vid sidan av den existerande Europeiska Bankmyndigheten (EBA) ska Europeiska Centralbanken (ECB) bli en central aktör. EBA ska fortsätta att sköta den övergripande koordineringen av tillsyn och regeltillämpning inom EU. ECB ska ta över den direkta tillsynen av bankerna i eurozonen från berörda nationella tillsynsmyndigheter.

Det är i nuläget oklart om det är lämpligt för Sverige att ansluta sig till ECB-tillsynen. Delvis avgörs detta av hur förhandlingarna om det konkreta regelverket utvecklas. Däremot är det solklart att Sverige – vare sig vi ansluter oss eller inte – har ett stort intresse av att EBA i det nya systemet kan agera med kraft och integritet. EBA blir nyckeln till att förhindra att en destruktiv skiljelinje växer fram mellan eurozonen och övriga EU i bankövervakningen. Det är inom EBA som icke-euroländernas intressen måste försvaras. Det är inom EBA som det i första hand måste säkerställas att euroländerna inte kör över icke-euroländerna i viktiga tillsynsfrågor rörande exempelvis kapitaltäckning, bankkrishantering och insättningsgarantier.  

Under de knappa två år som EBA existerat har finansminister Anders Borg varit ytterst motvillig till att ge myndigheten de resurser som krävs för att den ska kunna sköta sitt jobb. Trots att myndigheten arbetat med mycket knappa medel – den har nu endast 86 anställda på kontoret i London – har den svenska linjen i förhandlingarna om EU-budgeten varit att driva på för nedskärningar. Denna inställning riskerar nu att bli direkt skadlig.

Inför de slutförhandlingar om nästa års EU-budget som snart ska påbörjas är förslaget från rådet, där Sverige hör till de mest restriktiva länderna, att EBA ska få ett budgetanslag som inte ens till 80 procent täcker det minimibehov som myndigheten identifierat. Rådet kräver att myndigheten ska bantas i ett läge då den fortfarande är i ett uppbyggnadsskede och dess verksamhet är viktigare än någonsin. Detta är varken hållbart eller klokt. I skarp kontrast säger en mycket bred majoritet i Europaparlamentets ekonomiutskott – inklusive de vanligtvis så skeptiska brittiska Tories – att det enda rimliga är att myndighetens anslag från EU-budgeten fastställs på en nivå något över minimibehovet.

EBA-ordföranden Andrea Enria har gjort klart att konsekvenserna skulle bli klart negativa om rådet fick bestämma. Oberoendet och integriteten skulle urholkas. EBA skulle i analyser, stress-tester och framtagandet av tekniska standarder tvingas att i hög grad förlita sig på input från de största ländernas egna tillsynsmyndigheter – som alla har nationella särintressen att försvara. Tyska Bundesbank gör idag mycket av EBA:s jobb. Risken finns dessutom att EBA skulle bli ohälsosamt beroende av praktiska arbetsinsatser från ECB-tillsynen när den väl kommer på plats. De största förlorarna på en underdimensionerad EBA-budget skulle helt tydligt bli de små icke-euroländerna – särskilt de som ställer sig utanför ECB-tillsynen.   

Borg måste nu tänka om. Om han menar allvar med att vilja ha en fungerande banktillsyn i hela Europa där svenska intressen tas tillvara på bästa sätt måste han stödja EBA i budgetprocessen. Det handlar inte om att utöka EU-budgeten. De resurser som behövs till EBA är små i sammanhanget och kan lätt omfördelas från exempelvis jordbrukspolitiken. Det handlar i stället om att sätta de viktigaste frågorna i fokus och att prioritera rätt.

Göran Färm
Olle Ludvigsson
Europaparlamentariker (S)