Statsminister Stefan Löfven (S) följer inte Tysklands och andra länders beslut att tillfälligt införa gränskontroller mot andra EU-länder. Arkivbild.

Statsminister Stefan Löfven (S) följer inte Tysklands och andra länders beslut att tillfälligt införa gränskontroller mot andra EU-länder. Arkivbild.

Bild: Emma Stark

Löfven simmar motströms i Europa

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven talar ut om EU vid sitt första officiella Brysselbesök efter nio månader som partiledare. – Det här kommer ni inte att gilla, var hans första ord på S-kongressen.

Efter nio månader som partiledare gjorde Stefan Löfven sitt första officiella framträdande i Bryssel på det europeiska socialdemokratiska partiets kongress i helgen. Löfven har tidigare tackat nej till toppmöten med andra europeiska S-ledare. Och när han nu till slut anlände till Bryssel gick han emot den europeiska s-gruppen i flera frågor.

Några minuter innan Löfven intog scenen i en paneldebatt hade EU-parlamentets socialdemokratiska gruppledare Hannes Swoboda talat sig varm för en finansiell transaktionsskatt i EU. Senare gjorde EU-parlamentets talman Martin Schulz likadant och drog då ner dagens kraftfullaste applåder men när Europaportalen träffar Löfven står det klart att den svenska partiledaren i den frågan befinner sig i en minoritet.

På kongressen finns det ett starkt stöd för en finansiell transaktionsskatt. Du har sagt att det ska vara en global sådan för annars fungerar det inte. Ett annat argument som används här är rättvisa, att banksektorn ska betala tillbaka för det som den ställt till med. Hur ser du på det?

– Just där tycker vi också att marknaden har sin del att betala men vi tror inte på den här lösningen. Det är ingen tvekan om att man behöver en rättvisare betalning, säger Stefan Löfven.

Och hur ska det ske?

– Ja, det är det som är frågan. Nu har finansskatten blivit lösningen och man står och fajtas om att införa skatten eller inte. Det troliga resultatet blir väl att några inför den. Min invändning här är ju att man inte får göra något i eurozonen som underminerar EU-arbetet i stort. Men det kan hända att det funkar – fine om man klarar det. Men man riskerar att flytta handeln till New York och blir det bättre då? Är det inte bättre att diskutera vad det är man vill uppnå – att finansmarknaden behöver betala mer. Vi behöver inkomster och finansmarknaden ska göra sin del lite bättre och så behöver vi uppnå en konkurrensneutralitet. Med de förutsättningarna, finns det kanske andra lösningar?

Har du några sådana?

– Nej, jag har inga sådana förslag. Men vi bör utgå från vad vi är överens om och sedan se om det finns några andra vägar. Nu har vi ett ställningskrig precis som vi hade med Tobinskatten för ett antal år sedan.

En annan fråga Löfven går stick i stäv mot sina europeiska partikollegor handlar om EU:s budget.

– Det här gör mig inte populär, men det handlar inte bara om att ha mer resurser i budgeten. Det måste också vara en fråga om vi använder dem mest effektivt, sade Löfven i en paneldebatt på kongressens scen.

Den svenska regeringen kräver tillsammans med nio andra EU-länder att budgeten minskar med tio procent jämfört med EU-kommissionens förslag. Är det en bra strategi?

– Vi har sagt att vi vill också skära ner budgeten för den används fel. 40 procent går till jordbruket och så länge man inte kan visa att man kan göra något bättre ska man inte ha mer pengar. Vi ska komma ihåg att vi har 25 procents ungdomsarbetslöshet, så vi behöver ha ett eget utrymme. Så till dess att vi har definierat riktigt vad mervärdet är med Europa så behöver vi nog vara försiktiga, säger Stefan Löfven.

Stefan Löfven vill att Europa ska bli tydligare, att diskussionen om vad det europeiska mervärdet egentligen är måste bli bättre. Att som EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso tala om en federation av Europas länder, tror han inte på.

– Jag tror inte det är lösningen att börja diskutera det där. Man försöker hitta den enkla lösningen på något vis, att om det blir mer federalt blir allting plötsligt mycket lättare och bättre. För det första har han en lång, lång resa framför sig för det finns inte mandat i de europeiska länderna för detta.

– För det andra måste vi ha en riktig diskussion om vad vi tycker EU:s kompetens ska vara. Vilket mandat ska man ha? Ta löntagarnas rättigheter: ska vi ha en marknad där varor och tjänster och kapital flyter emellan länder, då måste Europa se till att det finns bestämmelser som gör det möjligt för exempelvis svenska parter att skydda sina avtal. Och så är det inte i dag.  Det är ett typiskt mervärde att satsa på transportsektorn tillsammans, det knyter ihop kontinenten och gör den mer konkurrenskraftig.

Man talar ju ofta om ett demokratiskt underskott i EU, något som Barroso menade federalismen skulle kunna göra något åt. Håller du med om att det finns ett sådant underskott och hur vill du i så fall bygga bort det?

– Felet är när man bara diskuterar EU. Jag vill diskutera EU och länderna, EU och nationerna. Frågan om hur mycket kommuner, landsting, landet Sverige och sedan EU ska besluta om – det är fel att bara titta på EU isolerat. Det vill ju till att se vad mervärdet är. Det ska finnas beslut, det ska finnas en riktig demokrati på EU-nivå…

… och hur får vi det?

– Ja, det finns ingen quick fix på det. Men att säga att det ska bli mer federalism, att mer beslutsfattande ska flyttas hit till Bryssel, det är inte det givna svaret.

Det har ju alltid varit så att EU tar små steg framåt och utökar sina befogenheter. Vilken väg tycker du vi ska gå med EU?

– Du måste ju ha en blandning där länderna som sådana finns med. Du kan ju inte ge upp och säga att nu finns inte ländernas beslutsfattare i något forum i EU, nu är det bara EU-parlamentet. Det funkar inte så för då har du tagit bort den nationella suveräniteten. Vi har nyss antagit Lissabonfördraget där man precis diskuterade detta och där man stärkte de nationella parlamentets ställning.

– Från vår sida finns det ju en väldigt stark idé med Europa och den är hållbar. Men vi behöver nog fokusera mer på vad den är, för när vi går till valrörelse 2014 vill folk veta. Vi har haft ett antal val med högst 40 procents deltagande och vi själva har inte gjort alltför bra ifrån oss. Och det säger någonting, det är en signal. Så vi måste säga att vissa saker ska vi ha på nationell nivå, men andra saker ska vara på europeisk. Och där är det för otydligt nu.

Det har varit en konservativ EU-kommissionsordförande sedan 2004. Hade EU:s krispolitik sett annorlunda ut om det varit en socialdemokrat?

– Ja, det är jag övertygad om. Barroso hade ju exempelvis lovat att se över arbetsmarknadsregleringen men jag har inte sett så mycket än. Och det är ett bekymmer för oss inte minst när parterna inte kan stå upp för avtalen för att regleringen på Europanivå inte är tillräckligt bra. Är du konservativ tror du mer på marknaden, är du socialdemokrat tror du på politikens möjligheter att skapa rätt förutsättningar för marknaden. Vi tror ju på marknadsekonomi, men den måste regleras.

Så svaret på krisen kommissionen driver nu, tillsammans med den så kallade trojkan i de olika länderna – hur hade det sett ut med en socialdemokrat högst upp?

– Det är ju omöjligt att svara på, det blir spekulationer.

Hur hade du velat att det skulle se ut?

– Du måste ordna upp ekonomin, det finns ingen genväg där.

Så de sparåtgärder vi ser nu i Spanien, Portugal och Grekland, har de varit bra?

– Jag kan inte gå i god för alla de åtgärderna för jag ser inte listan framför mig, med exakt vad som gjorts. Vi gjorde själva 1994 väldigt stora nedskärningar i välfärdssektorn så någonting måste göras, men det är de som ska fatta de besluten, säger Stefan Löfven.