Ny tillväxtpakt ett EU-trolleri på toppnivå

På EU-toppmötet ska försommarens tillväxtpakt återigen lyftas fram som ett huvudnummer. Men paktens utlovade 1 000 miljarder kronor ser ut att krympa.

Den stora jobb- och tillväxtpakten på 1 000 miljarder kronor, eller 120 miljarder euro, som antogs på toppmötet i juni var alla EU-ledarnas snuttefilt. Medan Spaniens Mariano Rajoy och Italiens Mario Monti trilskades värre än någonsin för att få EU och Europeiska centralbanken att köpa deras statspapper, fanns jobb- och tillväxtpakten där att trösta sig med för EU-topparna om allt annat skulle misslyckas. Den antogs och skulle vara en balans till den åtstramande finanspakten som klubbats några månader tidigare.

Men sedan de där dagarna i slutet av juni har inte mycket hänt med miljarderna som skulle dra igång EU-ekonomin. Inför nästa veckas EU-toppmöte tar Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy ny sats med tillväxtpakten.
 
I utkastet till toppmötesslutsatserna skriver Van Rompuy att ”viktiga framsteg görs för att implementera paktens 120 miljarder euro” och att pengarna som finns i EU:s bidragsfonder ska “mobiliseras snabbt och effektivt”.

Enligt vad Europaportalen erfar är det svårt att se hur förslaget stämmer överens med verkligheten. Pakten består av tre delar: den första handlar om tio miljarder euro extra till Europeiska investeringsbanken (EIB) som möjliggör att banken kan låna ut 60 nya miljarder euro.
 
Den andra delen om 55 miljarder euro från EU:s strukturfonder, det vill säga pengar som går till projekt i mindre utvecklade områden runt om i EU.
 
Den tredje och minsta delen är 4,5 miljarder euro som ska satsas i så kallade projektobligationer. Sammanlagt ger dessa tre delar knappt 120 miljarder euro.

Men till att börja med ser de 4,5 miljarderna i projektobligationer inte ut att bli 4,5 miljarder.

– Vi tittar i dag på en pilotfas där vi väljer ett antal projekt för att se om det fungerar innan vi rullar ut det i större skala. Den fasen pågår till 2014 och blir en mindre satsning, säger Richard Willis, talesperson på den europeiska investeringsbanken.

Så det blir inte 4,5 miljarder euro?

– Det kan reflektera den större siffran över flera år. Pilotfasen blir betydligt mindre än så, vi har inte identifierat den slutgiltiga siffran ännu, säger Richard Willis.

Den andra delen, 55 miljarder euro ur EU:s strukturfonder, som enligt Van Rompuy skulle mobiliseras ”snabbt och effektivt”, handlar inte över huvud taget om en ny satsning. Enligt talespersonen för EU:s budgetkommissionär är det pengar som kommissionen lade in i budgeten redan i april – två månader innan EU-ledarna skålade för den nya jobb- och tillväxtpakten.

– Det är inte nya pengar det handlar om. Länderna kan ta sina strukturfondspengar och rikta om dem mot till exempel forskning eller lån till små företag, men de måste inte, säger Patrizio Fiorilli, talesperson för EU:s budgetkommissionär.

De enda nya pengar som eventuellt tycks vara på ingång är de 10 miljarderna som ska skjutas in till Europeiska investeringsbanken. Enligt Richard Willis på EIB är alla 27 EU-länderna på väg att godkänna tillskottet och processen bör vara klar före årsskiftet. När den processen är klar måste banken hitta trovärdiga och bärkraftiga projekt att låna ut pengar till.
 
Europaportalen har sökt Herman Van Rompuy utan resultat.