Utländska bemanningsföretag är en viktig del av svensk byggbransch, skriver Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustrier. Arkivbild.

Utländska bemanningsföretag är en viktig del av svensk byggbransch, skriver Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustrier. Arkivbild.

Sverige hindrar utländsk arbetskraft

Ny EU-lag kommer att slå hårt mot svenska byggföretag med ökad rättsosäkerhet och oförutsägbara kostnader som följd. Sverige stänger i princip gränserna för utländsk arbetskraft till byggindustrin. Den kan också medföra ett ännu större antal arbetskonflikter ute på byggprojekten. Det skriver Mats Åkerlind, vice vd Sveriges Byggindustrier.

När EU:s bemanningsdirektiv blir en del av svensk rätt slår detta hårt mot de svenska byggföretagen. Sverige försämrar möjligheterna för utländska bemanningsföretag att verka inom byggbranschen och byggarbetsplatserna riskerar att bli ännu mer utsatta för konflikter.

Sveriges Byggindustrier instämmer i grundtanken att inhyrd personal och anställda ska behandlas lika men konstaterar att regeringen genom lagen om uthyrning av arbetstagare försämrar förutsättningarna för de svenska byggföretagen. Det ska framhållas att byggföretagen redan idag per automatik tar hand om inhyrd arbetskraft i enlighet med i Sverige gällande kollektivavtal. För regeringen och de flesta andra är det nya lagförslaget tidsenligt och helt i linje med globalisering och rörlighet när det gäller arbetskraft.

Byggföretag har normalt stora variationer i sysselsättning och behöver olika möjligheter att skapa resurser för att genomföra byggprojekt. Företagen använder till stor del egen personal men har även en lång historik av att använda sig av underentreprenader, inlånad personal och på senare år även inhyrd personal för att klara av arbetstoppar och speciallösningar. Utländska bemanningsföretag är numera en viktig och etablerad del av svensk byggbransch.

Sveriges Byggindustrier menar att den nya lagen kommer att innebära att utländska bemanningsföretag får orimligt höga och oförutsägbara kostnader för att ha personal utstationerad på byggen i Sverige.  Om detta innebär en nackdel för bemanningsföretagens anställda jämfört med andra så drabbar det svenska byggföretags möjligheter att resurssätta sina projekt. Våra medlemsföretag kommer därmed att få minskad konkurrensförmåga och ökade kostnader då Sverige i princip stänger gränserna för utländsk arbetskraft till byggindustrin.

Den nya lagen ger också fackföreningarna rätt att mot bemanningsföretag från andra EU-länder tillgripa stridsåtgärder och blockad för att driva igenom samma löne- och anställningsvillkor som för de anställda i det svenska beställarföretaget. För de svenska byggföretagen kan detta innebära ett ännu större antal konflikter ute på byggprojekten än vad man redan hanterar i dag. Man ska komma ihåg att byggbranschen redan är en av de mest konfliktdrabbade sektorerna i Sverige. Under avtalsrörelsen 2012 hade vi inte mindre än 13 varsel, en utbruten strejk och blockader. Detta inom loppet av bara några månader. Vi behöver ha arbetsro ute på företagen för att verksamheten ska fungera, oavsett om personalen är inhyrd eller anställd. Ännu fler konflikter är det sista vi behöver.

En av de invändningar som facket har haft när det gäller inhyrd arbetskraft har handlar om vilken nivå minimilönen ska ligga på. Vi anser att det finns en miniminivå reglerad i avtalet medan facket anser att miniminivån ska beräknas med utgångspunkt från en avsevärt högre genomsnittlig lön i hela landet.

Ytterligare ett problem är att det är svårt att dra en exakt gräns mellan olika företeelser som bemanning, inlåning och underentreprenader. Var går gränsen mot bemanning och när har facket rätt att tillgripa stridsåtgärder? Vi kommer med nuvarande lagförslag att få ett rättsosäkert läge. Sveriges Byggindustrier vill därför se en definition som särskiljer bemanning från andra typer av utförare och som lägger ansvaret för eventuella feltolkningar på facket.
 
Mats Åkerlind
Vice vd och förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier