Brittiskt budgetveto rycker närmare

Spelet inför de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget skruvas upp allt mer. Igår röstade, med knapp marginal, det brittiska underhuset för att landets premiärminister David Cameron måste kräva att EU:s budget för 2014-2020 minskas.

Detta är ett steg längre än vad David Cameron sedan tidigare krävt: fryst EU-budget annars brittiskt veto. Men trots att underhusets omröstning inte är bindande ökar trycket på den brittiske premiärministern att inte lämna förhandlingarna i Bryssel med annat än att EU:s kommande långtidsbudget krymper i förhållande till den föregående.

Över femtio av hans konservativa partikamrater i Tory vände kappan mot Cameron och röstade tillsammans med de oppositionella socialdemokratierna i Labour för att han ska kräva en minskning av EU:s långtidsbudget.

– Detta är ett förödmjukande nederlag för David Cameron som visar hur svag och utan verklighetsförankring han blivit, sade Labours partiledare Ed Miliband efter omröstningen rapporterar brittiska The Guardian.

Men landets biträdande premiärminister och ledare för koalitionspartiet Liberaldemokraterna, Nick Clegg, kontrar med att de brittiska EU-skeptikerna inte kommer att få genom en minskad EU:s budget.

Budgetförhandlingar på högsta nivå inleds den 22 november i Bryssel. Tillsammans med bland annat Sverige, Nederländerna, Danmark, Tyskland och Frankrike har Storbritannien sedan tidigare motsatt sig EU-kommissionens förslag att höja unionens budget under 2014-2020 med fem procent.

Beräkningar från Statsrådsberedningen som publicerades i torsdagens SvD visar att Sverige kommer bli den största förloraren om förslaget går igenom. Men en grundtanke med EU-budgeten är att rikare länder ska betala mer än fattigare medlemsländer. I dag betalar nio stater mer i medlemsavgift än de får tillbaka.

För varje krona som Sverige betalar in till EU, kommer 54 öre i olika stöd och bidrag att återbetalas. För Storbritannien, Tyskland och Nederländerna blir motsvarande siffra 55 öre.

Tidigare i veckan presenterade Cypern, som under hösten innehar ordförandeskapet i EU, en kompromiss mellan kommissionen å ena sidan och de länder som kräver en fryst budget å den andra. I den föreslår de att kommissionens förslag minskas med 50 miljarder euro, motsvarande 430 miljarder kronor, för långtidsbudgeten.

Den svenska EU-ministern Birgitta Ohlsson kritiserade direkt kompromissen för att vara för dålig. För att en ny budget ska gå igenom måste EU:s alla 27 medlemsländer och EU-parlamentet ge sitt enhälliga godkännande. Den svenska regeringen har ännu inte tagit ställning till huruvida man kommer hota med veto om budgeten inte fryses eller minskar.

– Vi utesluter ingenting, sade Birgitta Ohlsson till SvD på torsdagen.

Inte heller Frankrike går med på den cypriotiska kompromissen. Men delvis av en annan anledning – landet går inte med på att det skärs i EU:s jordbrukspolitik.

– Frankrike kommer inte gå med på en långtidsbudget som inte upprätthåller den gemensamma jordbrukspolitiken, sade den franske EU-ministern Bernard Cazeneuve skriver Les Echos.

Torsdagen och fredagen den 22-23 november träffas EU-ländernas ledare i Bryssel för att försöka komma överens om långtidsbudgeten. Ett möte som kan komma att avslutas först på söndagen.