Låga förväntningar på klimatmötet i Doha

Temperaturen stiger mer än beräknat, med fyra grader istället för två till 2060 varnade Världsbanken, lagom till att internationella klimatförhandlare inleder ett två veckors långt möte i Qatars huvudstad Doha idag måndag.

Två saker står högst på agendan i Doha. Att komma överens om en andra åtagandeperiod av Kyotoprotokollet. Det har bundit de rika länderna att minska sina utsläpp av växthusgaser och löper ut 2013. En andra period vill EU ha men flera viktiga länder, bland annat Kanada och Japan, håller emot.

Dessutom ska förhandlarna försöka enas om hur ett globalt avtal för utsläppsnivåer av växthusgaser från 2020 ska se ut. Att ett sådant ska ingås och att det ska vara klart 2015 enades man om i Durban förra året. Än så länge är det ett löfte utan preciserat innehåll.

EU:s miljöministrar har enats om att arbeta för ett juridiskt bindande klimatavtal från 2015. Miljökommissionären Connie Hedegaard har också efterfrågat att man under mötet i Doha ska diskutera ytterligare sänkningar av koldioxidutsläppen utöver de som redan utlovats.

Miljöminister Lena Ek (C) tycker det är dags att öka pressen inom EU. Unionen bör höja sina mål om minskade utsläpp, från en minskning med 20 procent år 2020 till en minskning om 30 procent utan krav på motprestationer, skriver Lena Ek tillsammans med partiets miljöpolitiska talesperson Roger Tiefensee (C) idag måndag i Svenska Dagbladet. EU:s miljöministrar kan sedan tidigare tänka sig en 30-procentig minskning om andra rika länder går med på liknande.

Krav att Sverige ska driva på för 30 procentiga utsläppsminskningar inom EU har också kommit från S, V och MP. Även Europaparlamentet vill höja ambitionen i EU till ett 30-procentigt utsläppsmål, enligt ett icke-bindande uttalande som antogs av Europaparlamentet i Strasbourg förra veckan. Dock antogs den skrivningen med bara ett fåtal rösters övervikt.

En annan fråga som kommer behandlas i Doha är pengar till utvecklingsländerna för att ställa om sina samhällen för att möta klimatförändringarna samt genomföra åtgärder för minskade utsläpp. På klimattoppmötena i Köpenhamn och i Cancun lovade industriländerna att sätta upp en klimatfond för utvecklingsländerna som fylls på med 100 miljarder dollar per år från och med 2020. 30 miljarder dollar lovades i ett förskott fram till 2012.

Nu visar en studie gjord av Oxfam att endast 33 procent av de 7,2 miljarder dollar som EU hittills bidragit med till förskottet är nya. Det mesta består av redan gjorda biståndsåtaganden, skriver Euractiv.

Nästa år tar förskottspengarna slut och det har inte givits några löften om nya pengar till klimatfonderna från EU inför förhandlingarna. Och om några sådana utlovas, händer det antagligen under mötets andra vecka, har EU:s chefsförhandlare i klimatförhandlingarna Artur Runge-Metzger sagt. 

Att EU kommer tomhänt till klimatmötet gör frivilligorganisationen Oxfam upprörd.

– Svaga löften om att öka stödet till utvecklingsländer kommer inte hjälpa de samhällen som står inför klimatförändringens konsekvenser nu, sade Lies Craeynest från Oxfam till Euractiv.

Även Sveriges regering har kritiserats för att svika utvecklingsländerna och använda gamla pengar. I helgen anklagade bland annat ärkebiskop Anders Wejryd regeringen för att varenda krona av de pengar Sverige bidrar med är tagna ur biståndsbudgeten, och alltså inte består av nya pengar vilket Sverige och EU lovat.

I nästa års budget har regeringen valt att halvera bidraget från 1 till 0,5 miljard kronor. Den svenska chefsförhandlaren Anna Lindstedt sade i måndags morse till Sveriges Radio att Sverige fortfarande är den största klimatbiståndsgivaren inom EU.

Klart är i alla fall att det kan bli svårt att få de rika länderna att bidra med de utlovade 100 miljarder dollar per år från 2020.  

– Jag tror att det blir tufft, sade Lena Ek till SvD i helgen. Angående de minskade svenska klimatpengarna menar hon att många biståndsprojekt bidrar både till minskade koldioxidutsläpp och fattigdomsbekämpning.

Stora frågetecken i kampen om att minska den globala uppvärmningen är också de två stora utsläppsländerna USA och Kina. Båda har historiskt sett varit ovilliga att skriva på bindande internationella klimatavtal. Kina har lagom till klimattoppmötet fått en ny ledning och Barack Obama är omvald som president. Hur det kommer påverka förhandlingarna återstår att se.

Barack Obama har nyligen gett signaler om att ekonomin kommer vara viktigare för honom än klimatet. I ett TV-sänt tal i mitten av november sade han att trots att han ser allvarligt på klimatförändringen och att minskade utsläpp är en skyldighet gentemot kommande generationer, så kan minskade utsläpp av växthusgaser inte ske på bekostnad av ekonomin och jobben, skriver Chicago Tribune. 

Nu har världens länder två veckor på sig att nå framsteg i kliamtfrågan. Lena Ek, som åker ner till Doha nästa vecka, vill skruva ner förväntningarna. 

– Sett till hur de förberedande förhandlingarna utvecklats, tyder dessvärre inte mycket på att Doha leder till några avgörande resultat, skriver hon och medförfattaren i debattartikeln.