Cirka 9000 miljarder kronor försvinner varje år i EU på grund av skattefusk.

Cirka 9000 miljarder kronor försvinner varje år i EU på grund av skattefusk.

Sverige bör ta ledning i EU mot skattefusk

Med fokus på fem områden kan skattefusket i EU minska avsevärt. Dagens skatteförluster uppgår till det dubbla värdet av EU-ländernas samlade budgetunderskott och så kan det inte fortgå. Det skriver Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S).

EU-kommissionen har det senaste halvåret tagit flera initiativ till att stärka EU-arbetet mot skattefusk. Nyligen lanserades en ambitiös handlingsplan i 34 punkter. För den europeiska socialdemokratin är detta en solklar huvudprioritering. Kampen mot fusket ses som en avgörande del i krishanteringen. På högersidan är dock engagemanget halvhjärtat. Det måste det nu bli ändring på. Inte minst måste den svenska regeringen börja bidra på ett mer positivt sätt till detta arbete.

Rejäla insatser mot fusket kan bana väg för en hållbar lösning av krisen. Potentialen är enorm. Enligt kommissionen rör det sig om skatteintäkter på ca 9000 miljarder kr per år som försvinner i EU på grund av skattebedrägerier och skatteundandragande. Denna summa – motsvarande ca 18 000 kr per EU-medborgare – ska exempelvis jämföras med EU-ländernas samlade budgetunderskott 2011 på ca 5050 miljarder euro. Den socialdemokratiska linjen är att med ett kraftfullt åtgärdsprogram försöka minska fusket med 50 procent till 2020. Att nå så långt är inte enkelt, men om resultatet bara blev en sänkning på 20-30 procent skulle även det ge klart bättre statsfinanser.

De gemensamma åtgärderna mot skattefusket bör vässas på fem punkter:

−   De svagaste krisländerna behöver ges ett mer systematiskt stöd när det gäller att renovera sina skattessystem. Särskilt i Grekland står krishanteringen och faller med detta. Utan mer effektiva skattestrukturer är det svårt att se att landet ska kunna komma på fötter.

−   Kampen mot momsbedrägerier behöver intensifieras. Det färska nätverket Eurofisc – där nationella skattemyndigheter samverkar mot gränsöverskridande bedrägerier – har blivit en framgång och bör utvecklas vidare. Det är även viktigt att realisera kommissionens förslag från i somras om att genom en särskild snabbinsatsmekanism göra det möjligt för enskilda EU-länder att kvickt reagera mot plötsliga och storskaliga bedrägeriförsök.               

−   EU-insatserna mot skatteparadisen i världen behöver förstärkas. Här är den rekommendation till medlemsstaterna som kommissionen precis presenterat en bra startpunkt. Inriktningen är att sätta press på paradisen genom att uppvisa en enad front vad gäller att identifiera och svartlista de länder som inte sköter sig samt att ta bort kryphålen i de nationella skatteavtalen med dessa länder.

−   Uppdateringen av sparandedirektivet – som gjort det svårare att fly skatt genom att gömma pengar utomlands – behöver komma på plats. EU-ländernas automatiska informationsutbyte om EU-medborgares sparkonton har kraftigt begränsat detta fusk. 2008 kom ett förslag om att skärpa direktivet som på grund av politiska låsningar ännu inte har antagits. Där måste knutarna lösas upp.

−   EU-koordinerade satsningar behövs för att göra det enklare att både betala och driva in skatt. För skattebetalarnas del bör mer av skattehanteringen läggas i halvautomatiserade web-verktyg och all info om skattesystemen inom EU samlas på en heltäckande skatteportal. För myndigheternas del skulle ett enhetligt system för skatte-ID-nummer göra det lättare att snabbt och korrekt identifiera skattebetalare i hela Europa.

Listan kan göras längre. Kommissionens handlingsplan pekar på ytterligare flera intressanta punkter. Möjligheterna finns alltså där. Vad som nu krävs är politisk vilja. I det avseendet måste även högern ta sitt ansvar.

Inte minst måste den svenska regeringen släppa den tendens som man under hösten haft att agera bromsklots i rådet. Det här är ett område där Sverige i stället bör ta täten.