En utredningsgrupp rekommenderar EU att stifta en medialag men journalister tror inte på förslaget. Arkivbild.

En utredningsgrupp rekommenderar EU att stifta en medialag men journalister tror inte på förslaget. Arkivbild.

Förslag om hårdare styrning av media i EU

En utredningsgrupp tillsatt av EU-kommissionen vill se en gemensam medialag i unionen med inslag av politisk styrning.

Gruppen, som leds av Lettlands tidigare president Vaira Vike-Freiberga har utrett mediafrågor för EU-kommissionen, anser att det är nödvändigt att införa nya regler för att säkerställa journalisters och medieorganisationers betydelsefulla roll i ett demokratiskt samhälle. Detta samtidigt som medierna ska hållas efter så att de inte missbrukar sin makt.  

Freibergagruppen vill därför se oberoende nationella medieråd, övervakade av EU-kommissionen för att säkerställa europeiska värderingar, som likt en pressombudsman ska utreda klagomål men också utfärda böter eller tvinga fram ursäkter eller besluta om borttagande av journalistisk status. Det sista är något som Arne König, ordförande för Europeiska journalistfederationen, EFJ, invänder emot.

– Att någon ska bestämma vem som är journalist kan aldrig fungera i yttrandefrihetssammanhang, säger Arne König till Europaportalen.

König säger att Europarådets artiklar om informationsfrihet är i praktiken EU:s medialag. Så frågan är om EU behöver eller ska ha en egen medialag.

– Det är en knäckfråga. Jag är väldigt tveksam till att ha en reglering av yttrandefrihet på ett Europaplan. Yttrandefrihetsfrågor är nationellt och kulturellt betingade, till exempel det svenska presstödet, säger Arne König.

I slutrapporten lämnas trettio rekommendationer till regelförändringar och harmoniseringar inom EU-länderna. En av dem är att journalistiska källor ska skyddas av nationell lagstiftning och eventuella begränsningar ska beslutas av domstol enligt landets konstitution. Offentligt presstöd ska bara ges media som öppet stöder pressetiska publiceringsregler. Mediakunskap, med fokus på pressens roll i en demokrati, bör ingå som obligatorisk ämne inom samhällskunskapen på gymnasienivå

Arne König ser också flera av rekommendationerna är intressanta, inte minst de som rör ökad öppenhet kring mediaföretag och att nya EU-länder ska anpassa sin lagstiftning för att värna den fria journalistiken.

– Krav på ökad öppenhet kring vem som äger medier är välkomna och oerhört centrala. I dag är det ett problem i många länder att man inte vet vem som äger medier. I Östeuropa vet folk inte i bland vem det är de jobbar för och får då en chock när det visar sig att ägaren är en gangster, säger Arne König.  

EU-kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, sade till Financial Times i veckan att hon välkomnade dessa rekommendationer men att EU-kommissionen behöver lite tid att smälta förslagen innan den föreslår någon ny lag för att övervaka pressen.