Fackliga protster i helgen på Irland mot bankskulder och nerskärningar.

Fackliga protster i helgen på Irland mot bankskulder och nerskärningar.

MittEuropa »
EU-kommissionen olämpligt optimistisk om marknaden

Kommissionen har ägnat den inre marknadens negativa sidoeffekter alltför lite uppmärksamhet. Det behövs en mer balanserad och realistisk syn på den inre marknaden. Det skriver Ellen Nygren, LO:s representant i EESK.

Vid Europeiska ekonomiska sociala kommitténs, EESK,  januarimöte deltog Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Han höll ett anförande om rådets aktuella och framtida handlingslinjer, mot bakgrund av EUs nuvarande politiska och institutionella situation. Bland annat tog han upp att den ekonomiska styrningen måste stärkas, och ekonomisk återhämtning, med fler arbetstillfällen, måste påskyndas.

I debatten framförde EESKs ledamöter bland annat att den ekonomiska krisen hotar framtiden, att klyftan mellan olika delar av unionen växer och hotar sammanhållningen. Vår fackliga grupps ordförande Dassis sade att det sociala perspektivet måste löpa parallellt med det ekonomiska, men verkligheten är långt därifrån.

Europeisk social märkning dåligt alternativ
Bland de yttranden som kommittén antog fanns införandet av en europeisk social märkning, som behandlar ett förslag från Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor om ett pilotprojekt om europeisk social märkning. EESK stöder i princip tanken att stärka den sociala dimensionen i Europa, och att företagens sociala ansvar bör uppmärksammas och uppmuntras.

Viktigt att betona är dock att ett ansvarsfullt företagande (ofta förkortat "CSR") inte under några omständigheter får ersätta sociala rättigheter som är garanterade i rättsliga eller internationella instrument där den sociala dialogen är central. EESK rekommenderar att redan existerande märkningssystem hellre bör förbättras och utökas med det sociala ansvaret än att införa ytterligare ett märkningssystem.

Olämpligt om inre marknaden
I yttrandet om kommissionens meddelande Inre marknadsakt II - Tillsammans för ny tillväxt tar, EESK upp att kommissionen ägnat den inre marknadens oavsiktliga negativa sidoeffekter alltför lite uppmärksamhet. Mot bakgrund av den pågående ekonomiska krisen och bland annat de konsekvenser som avregleringen av finansmarknaderna har fått för nationella budgetar, den reala ekonomin, fattigdomen och sysselsättningen i EU, känns den optimistiska ton som kommissionen använder i meddelandet om genomförandet av den inre marknaden mycket olämplig. En mer balanserad och realistisk syn efterfrågas i beskrivningarna av den inre marknaden.

EESK skriver vidare att kommissionen bör säkerställa att grundläggande sociala rättigheter inte kan begränsas av ekonomiska friheter. Kommissionen bör överväga att föreslå ett socialt protokoll till EU-fördragen, där det kan klargöras förhållandet mellan grundläggande sociala rättigheter och ekonomiska friheter, genom att bekräfta att den inre marknaden inte är ett självändamål, utan inrättades för att uppnå sociala framsteg för alla EU-medborgare. Det bör klargöras att konkurrensregler och ekonomiska friheter inte får användas av företagen som en ursäkt för att kringgå nationell social- och arbetslagstiftning eller för att  bedriva illojal konkurrens om löne- och arbetsvillkor.

Betona jämställdhetsperspektivet
Dessutom antogs ett yttrande om Genusdimensionen i EU2020-strategin, som tagits fram på eget initiativ från kommittén. Jämställdhetsdimensionen är underutvecklad i strategin och bör förstärkas. Genusperspektivet behandlas inte specifikt i något av de sju flaggskeppsinitiativen. EESK anser att jämställdhetsperspektivet ovillkorligen måste integreras på ett systematiskt sätt i de nationella reformprogrammen.  

EESK rekommenderar att den kommande fleråriga budgetramen för perioden 2014-2020 ska ställa särskilda medel till förfogande för att möjliggöra ytterligare framsteg vad gäller kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen. Särskilt arbetsmarknaden tas upp, och att man måste öka tillgängligheten till offentlig omsorg om barn och gamla, undanröja löneskillnader mellan könen och främja pappaledighet bland annat, för att öka kvinnors deltagande i arbetskraften.