Statsminister Fredrik Reindfeldt tror det blir tufft att förhandla upp den svenska EU-rabatten i det här förhandlingsläget.

Statsminister Fredrik Reindfeldt tror det blir tufft att förhandla upp den svenska EU-rabatten i det här förhandlingsläget.

Bild: Anders Selnes

Reinfeldt tonar ner förväntningarna inför toppmötet

På torsdagskvällen samlas EU:s politiska ledare för försöka bli överens om EU:s budget men också för att slåss för sina länders intressen.

I dag samlas EU-ländernas stats- och regeringschefer för att under två dagar förhandla om EU:s budget för åren 2014-2020. Mötet skulle börja vid 15-tiden men starten har förskjutits till 17.30.

På årsbasis rör det sig om en procent av ländernas samlade inkomster som via EU-systemet ska fördelas på i huvudsak jordbruks- och regionalstöd.

Utgångspunkten är det förslag som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy lade fram vid toppmötet i november, ett möte som på grund av oenighet strandade innan det knappt kommit igång. Ett nytt förslag ska dock läggas fram i kväll. I realiteten handlar de fortsatta förhandlingarna om hur mindre delar av långtidsbudgeten slutligen ska fördelas.

För rikare länder som Sverige betyder förändringar i budgeten inte lika mycket som för fattigare EU-länder som exempelvis de baltiska staterna eftersom de är ekonomiskt betydligt svagare och får tillbaka mer från EU än vad de betalar in i avgift. Exempelvis fick de 15 fattigaste medlemsländerna 2011 dela på ett netto motsvarande 330 miljarder kronor.

Den största utgiften för EU med lite mer än 40 procent av budgeten går till jordbruk och landsbygdsutveckling, här är Frankrike och de rikare EU-länderna stora mottagare.

Den stående kritiken från bland annat Sverige är dels kostnaden för medlemskapet men kanske ändå mer vad pengarna används till. Kritikerna skjuter in sig på att budgeten inte ska användas till jordbruk utan till forskning av olika slag och modernisering av infrastrukturen i EU. Att öka EU-ländernas konkurrenskraft är ett annat återkommande tema.

Upplägget med EU-avgiften är att rikare länder ska betala mer än fattigare medlemsländer. Därför föreslågs redan i november att den svenska EU-avgiften skulle öka med cirka 2,5 miljarder kronor till 36 miljarder per år från 2014.

– Det faktum att svensk ekonomi går väldigt bra leder i sig till att den svenska medlemsavgiften växer. En viss ökad svensk avgift får vi räkna med, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) efter mötet med riksdagens EU-nämnd på onsdagen.

För att dämpa effekten av avgiftshöjningen vill Sverige som tidigare ha rabatt på avgiften. I dag är rabatten 3,4 miljarder kronor per år men föreslås krympa till 140 miljoner kronor.

– Det är bara fem länder som har en rabatt, de flesta andra tycker att man helt kan ta bort systemet. Det förslag som ligger på bordet innebär att 96 procent av Sveriges rabatt är föreslagen att försvinna. Jag kommer att som vanligt stå upp för svenska värden men det är en ganska tuff utgångspunkt, sade Fredrik Reinfeldt och tillade att hans mål är att den slutliga rabatten ska vara bättre än förslaget.

Statsministern ser positivt på att Herman Van Rompuy i november minskade något kommissionens ursprungsförslag i synnerhet på jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Han pekar också på att det i förslaget finns kraftiga ökningar på infrastruktur, forskning och utveckling men också ökningar när det gäller asyl- och migrationspolitiken och förmågan för EU att agera som utrikespolitisk aktör.

– Jag tycker det är viktigt att påpeka att här finns förskjutningar som är bra men vi får ett nytt förslag på torsdag [idag]. I slutet av alla förhandlingar måste man se till sina egna nettopositioner och här finns betydande utgiftsrisker för Sverige, sade Fredrik Reinfeldt.

Flera ledamöter från oppositionen i riksdagens EU-nämnd visade tydligt sin irritation över att det ännu inte fanns ett nytt förslag att ta ställning till utan att Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy medvetet håller det för sig själv till regeringscheferna sitter samlade vid dagens toppmötesbord.

EU måste bli mer öppet menade bland andra Lars Ohly (V). Fredrik Reinfeldt ansåg dock att det fanns fördelar med upplägget eftersom det skulle bli lättare att förhandla om inte länderna på förhand hade hunnit låsa sig vid bestämda förändringskrav. Han lovade dock att ringa upp EU-nämnden från Bryssel så fort det fanns något att ta ställning till.