László Andor EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering i EU. Arkivbild.

László Andor EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering i EU. Arkivbild.

Bild: Europaparlamentet

EU-kommissionen inte har förstått svensk arbetsrätt

EU-kommissionens påstående om missbruk av visstidsanställningar i Sverige bygger på ett teoretiskt exempel och saknar en djupare analys. Någon ökning av antalet visstidsanställda har inte skett på närmare 20 år. I själva verket är visstidsanställningen en viktig inkörsport för tillsvidareanställningar. Det skriver Niklas Beckman arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

EU-kommissionens kritik mot Sverige bygger på ett konstaterande att lagen om anställningsskydd,  LAS, saknar en övre sammantagen tidsgräns för flera på varandra följande visstidsanställningar. Yttrandet är bristfälligt och kommissionen har inte beaktat den sammantagna effekten av LAS regelverk. Företrädesrätten till återanställning och dess effekter finns inte ens omnämnda i yttrandet. LAS innehåller ett stort antal regler som sammantaget utgör ett tillräckligt skydd mot missbruk.

Kritiken från kommissionen baseras till stor del på ett teoretiskt exempel om hur en arbetsgivare skulle kunna använda sig av säsongsarbete för att komma runt LAS tidsgränser. Exemplet visar egentligen bara att kommissionen inte har förstått hur de svenska reglerna fungerar. Det är ett mindre antal svenska företag som bedriver säsongsbetonad verksamhet inom till expempel lantbruks och turistnäringen. Dessa företag är helt beroende av säsonganställningar och skulle inte klara sig utan dem eftersom det helt enkelt inte finns arbetsuppgifter utanför säsongen. De företag som inte bedriver säsongsbetonad verksamhet kan inte använda sig av säsongsanställning.

Det mest olyckliga är att dock att yttrandet helt saknar en analys av vilken betydelse visstidsanställningar har för den svenska arbetsmarknaden och vilka konsekvenser som en förändring skulle få. Sverige är i ett läge med hög arbetslöshet, särskilt för unga, och visstidsanställningar är den viktigaste vägen in på arbetsmarknaden som vi har. Det gäller för såväl unga som för andra grupper.

Statistiken talar sitt tydliga språk, av de cirka 100 000 personer som går från arbetslöshet till sysselsättning varje kvartal får åtta av tio en visstidsanställning. Bara två av tio går direkt till en tillsvidareanställning. Det finns dessutom ett stort flöde från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar. Varje kvartal går ca 70 000 personer från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning och det största flödet finns i den privata sektorn.

Många unga som jobbar är visstidsanställda. Det är i sig inte konstigt eftersom det är vanligare med provanställningar bland unga och många av dem jobbar extra medan de pluggar eller under skollov. Även för unga fungerar visstidsanställningar som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Under ett år går nära 100 000 personer i åldersgruppen 15 – 24 år från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning.

För ungdomar är det också av stor betydelse att snabbt komma i arbete. De som inte får arbete snabbt efter sina studier får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och en tidig arbetslöshet följer många gånger individen långt upp i åldrarna. 

Den pågående debatten om visstidsanställningar kan ge intrycket att de nuvarande reglerna om visstidsanställningar har lett till en ökning av antalet personer som har en tidsbegränsad anställning. Så är dock inte fallet. Cirka 85 procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden har en tillsvidareanställning och 15 procent har en visstidsanställning. Det förhållandet har varit i princip oförändrat sedan i mitten av 90-talet.

De svenska företagen är beroende av att kunna anställa på viss tid för att kunna anpassa sin verksamhet och behålla eller stärka sin konkurrenskraft på den allt mer globala marknaden. Sverige har ett strikt regelverk för fasta anställningar och för många företag är det inte möjligt att nå den flexibilitet som behövs med endast tillsvidareanställd personal. Vår ledighetslagstiftning ger också rätt till ledighet under långa tidsperioder vilket medför stora behov av att kunna anställa på viss tid.

Begränsningar i företagens möjligheter att anställa på viss tid kommer inte att leda till fler tillsvidareanställningar. Sådana åtgärder kommer bara att påverka företagens möjligheter till tillväxt negativt, vilket kommer att leda till färre jobb och högre arbetslöshet. Dessutom stängs vägarna in på arbetsmarknaden. Det kommer att göra det ännu svårare för de som redan är arbetslösa samt de unga som ska etablera sig.

Niklas Beckman
Arbetsrättsjurist
Svenskt Näringsliv