FN: Mänskliga rättigheter i Grekland hotade

Den oberoende utredaren Cephas Lumina som arbetar på uppdrag av FN:s Högkommissarie för mänskliga rättigheter riktar skarp kritik mot åtstramningspolitiken i Grekland. Han anser att en del av de mänskliga rättigheter som Grekland skrivit under på hotas av de hårda nedskärningarna, arbetsmarknadsreformerna och privatiseringarna som regeringen genomfört de senaste tre åren för att få krislån.

– De tillgängliga bevisen tyder på att de alltför rigida åtgärderna har resulterat i en krympning av ekonomin såväl som stora sociala kostnader för befolkningen, sade Cephas Lumina i förra veckan.

Han pekade bland annat på att folk sparkas utan lagligt stöd, att pensioner sänkts med upp till 60 procent, att det socialförsäkringssystemet bara omfattar en del av befolkningen, att den offentliga sjukvården har blivit allt mer otillgänglig och den höga graden av barnfattigdom.

– Jag är bekymrad över att bland de företag som privatiserats finns allmännyttiga företag som tillhandahåller grundläggande offentliga tjänster såsom vatten, sanitet och energi, sade Cephas Lumina som lägger fram sin rapport om läget i Grekland för FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2014.

Samtidigt varnar två forskare i en kommande bok om de hälsomässiga farorna med den europeiska åtstramningspolitiken. De lyfter bland annat fram att antalet HIV-infektioner fördubblats i Grekland sedan 2011 och att de första utbrotten på årtionden av malaria skett i landet.

– Våra politiker måste ta med i beräkningen de allvarliga och ibland djupgående hälsoföljderna av ekonomiska val. Men än så länge har Europas ledare förnekat bevisen att åtstramning kostar liv, sade David Stuckler, en av de två forskarna till The Guardian.

De lyfter fram Sverige under nittiotalskrisen där antalet självmord tack vare aktiva arbetsmarknadsprogram minskade som ett exempel på att det går att ta sig ur ekonomiska kriser utan stora negativa hälsokonsekvenser.

– Vi visar att försämrad hälsa inte är en ofrånkomlig följd av ekonomiska recessioner, sade Sanjay Basu, den andre av de två forskarna.

I söndags beslutade det grekiska parlamentet att sparka 15 000 tjänstemän innan slutet av nästa år. Beslutet innebär även att unga greker kan anställas för en lön på motsvande 5000 kronor i månaden.

I går gav långivarna i trojkan klartecken till att ytterligare en del av krislånet betalas ut. De motsvarande 24 miljarder kronorna skulle ha betalats ut i mars men betalningen sköts upp efter att trojkan och den grekiska regeringen först inte kunde enas om de nya åtgärderna.