Inget fel på statistiken över ungdomsarbetslöshet

Statistiken över svensk ungdomsarbetslöshet är fullt jämförbar med andra länders, menar SCB som undersökt mätmetoder i nio EU-länder. Resultatet går emot vad som tidigare hävdats i debatten.

När Sverige 2007 införde samma metod att mäta ungdomsarbetslösheten som övriga EU-länder blev en konsekvens att andelen arbetslösa steg markant i statistiken. I den efterföljande debatten framfördes att olika länders statistik kanske inte var jämförbar.

För knappt ett år sedan presenterade riksdagens utredningstjänst en utredning som hävdade att statistiken var missvisande eftersom många EU-länder använde sig av egna definitioner. Bland andra pekades Finland ut som ett land med andra definitioner än Sverige.

– För mig är det väldigt förvånande om det är så att vissa länder inte följer de regler som finns, sade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) vid tillfället  i en kommentar till Dagens Nyheter. Hon lovade att titta närmare på problem och beslutet blev att låta SCB undersöka saken.

Tvärtemot utredningstjänstens slutsatser visar nu undersökningen som Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade på torsdagen att mätmetoden i nio jämförbara EU-länder, däribland Finland, är närmast likadan.

– Om de som arbetar med arbetskraftsundersökningar i Tyskland skulle komma till Sverige och mäta på sitt sätt skulle de få ungefär samma siffror som vi. Det finns några små skillnader men de är marginella. Däremot har länderna olika sätt att organisera sin arbetsmarknad, säger Anna Broman på Statistiska centralbyrån till Europaportalen.

En förklaring till varför ungdomsarbetslösheten är väsentligt lägre i Tyskland och Österrike jämfört med Sverige är att nästan en fjärdedel av de unga i Tyskland och Österrike är betalda lärlingar medan motsvarigheten i Sverige är cirka en halv procent.

Hur skulle det påverka den svenska statistiken över andelen arbetslösa ungdomar om Sverige skulle ha det tyska lärlingssystem i samma omfattning?

 – Det beror på vilka grupper av unga som skulle vara lärlingar. Om det är de som är arbetslösa idag blir det en mycket lägre arbetslöshet. Men om det är de som redan är sysselsatta eller studerande då händer nästa ingenting med arbetslöshetstalen. Men även om Sverige skulle ha lika stor andel lärlingar så finns det här ingen lagstiftning som ger lärlingar rätt till lön. Det är bara om de får lön som de klassificeras som sysselsatta, säger Anna Broman.

Dessutom finns, enligt SCB, en vanlig missuppfattning om hur arbets­lös­hets­måttet ska tolkas; att en ungdoms­arbetslöshet på cirka 25 procent innebär att var fjärde ungdom är arbetslös. Det stämmer inte. Den korrekta tolkningen[menar SCB,] är istället att en fjärde­del av arbetskraften (där sysselsatta och arbetslösa ingår) är arbetslös. 2011 tillhörde drygt hälften av ungdomarna i Sverige arbetskraften, resten var till exempel studerande som inte efter­frågade arbete. Om man räknar de arbetslösa ungdomarnas andel av hela den unga befolkningen i Sverige var den cirka 12 procent år 2011.