Fortfarande saknar elva EU-länder förbud mot barnaga. Sverige måste prioritera frågan, skriver Caroline Szyber (KD) och Désirée Pethrus (KD). Arkivbild.

Fortfarande saknar elva EU-länder förbud mot barnaga. Sverige måste prioritera frågan, skriver Caroline Szyber (KD) och Désirée Pethrus (KD). Arkivbild.

Sverige måste prioritera förbud mot barnaga i EU-länder

EU skulle kunna fylla en nyckelroll och bli ett föredöme för övriga världen om alla länder inom unionen införde ett förbud mot barnaga. Det skriver Caroline Szyber, rättspolitisk talesperson (KD), justitieutskottet och EU-nämnden och Désirée Pethrus, utrikespolitisk talesperson (KD), utrikesutskottet och EU-nämnden.
 

Elva av EU:s medlemsländer saknar ett förbud mot barnaga trots att samtliga länder har antagit barnkonventionen. Sverige måste se till att EU kan bi ett föredöme där barnaga inte är tillåtet. EU skulle kunna fylla en nyckelroll och bli ett föredöme för övriga världen om alla länder inom unionen skulle införa ett förbud mot barnaga.

24 april debatteras ämnet ”Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken” i riksdagens kammare. Under denna debatt behandlas vår motion om att Sveriges arbete mot barnaga bör intensifieras. Barnaga innebär en grov kränkning och kan få förödande konsekvenser. Det kan tyckas som att arbetet mot barnaga skulle vara något som tillhör en svunnen tid. Tyvärr är det inte så. I en studie från 2006, gjord av FN, var minst 80 procent av världens barn utsatta för aga i hemmet eller i skolan.

Trots att FN:s kommitté för barnets rättigheter tydligt slår fast att barnaga inte är förenligt med konventionen om barnets rättigheter så är det endast en minoritet av konventionsländerna som förbjuder all form av aga mot barn. Bara 33 länder har ett uttryckligt förbud. Inte heller i Europa är det en självklarhet. Elva av EU:s medlemsländer saknar ett förbud mot barnaga trots att samtliga länder har antagit barnkonventionen. Samtidigt ska det sägas att trenden är positiv. Under 2012 införde fyra nya länder ett totalförbud mot barnaga.

Spelar det då någon roll om länder stiftar lagar mot aga? Ja, vill vi med bestämdhet hävda.  Endast en lag gör dock inte att agan försvinner från en dag till en annan. Trots det är en lagstiftning viktig. Utan en lag kan ingen ingripa. Vi menar också att en lag verkar normerande.  Efter att lagen om barnaga infördes i Sverige 1979 märktes en stor nedgång om vi tittar på frågeundersökningar. 1980 uppgav 29 procent av föräldrarna att de slagit eller klappat till sitt barn under det senaste året. Under 2000 var det drygt en procent och år 2006 drygt två procent.  Vi får självklart inte slå oss till ro och tro att bara för att vi har en lag är allt frid och fröjd och att problemen bara finns i andra länder.

Det är viktigt att Sverige prioriterar frågan om att alla länder ska förbjuda aga och på andra sätt agerar mot all form av kränkande behandling av barn. Självklart ska vi använda våra erfarenheter för att sätta tryck på andra länder. Vi bör också tydligt inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet, verka mot barnaga.  Det är positivt att Sverige driver frågan genom bland annat en aktiv roll i Unicefs styrelse. Sverige stödjer också genom SIDA ett globalt initiativ för att få ett slut på all form av kroppslig bestraffning av barn. Kristdemokraterna önskar att samtliga biståndsinsatser, riktade till barn och unga, ska grundas på FN:s barnkonvention. Målet måste vara att aga mot barn ska vara förbjudet i alla länder. EU skulle kunna fylla en nyckelroll och bli ett föredöme för övriga världen om alla länder inom unionen skulle införa ett förbud mot barnaga. I detta arbete ska Sverige fortsätta att vara pådrivande.

Caroline Szyber, rättspolitisk talesperson (KD), justitieutskottet och EU-nämnden

Désirée Pethrus, utrikespolitisk talesperson (KD), utrikesutskottet och EU-nämnden