EU-parlamentets talman Martin Schulz flankerad av irländske utrikesministern Eamon Gilmore (t.v) och landets premiärminister Enda Kenny (t.h).

EU-parlamentets talman Martin Schulz flankerad av irländske utrikesministern Eamon Gilmore (t.v) och landets premiärminister Enda Kenny (t.h).

Bild: Europeiska kommissionen

EU:s långtidsbudget spikad

EU-parlamentet och medlemsländerna har enats om unionens långtidsbudget som bland annat innebär att EU i större utsträckning flytta oanvända pengar från en del av budgeten till en annan. Hittills har dessa pengar återbetalats till medlemsstaterna. 

Efter flera misslyckanden att komma överens om EU:s budget för åren 2014-2020 nådde medlemsländerna och EU-parlamentet på torsdagen en kompromiss.

– Jag är glad att meddela att i dag har vi en politisk överenskommelse om EU:s framtida budget, sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso på förmiddagen.

EU-parlamentet har tidigare inte kunnat ge sitt godkännande till budgeten men nu tror talmannen Martin Schulz att man kan få med sig en majoritet av parlamentarikerna.

– Detta är ingen lätt kompromiss. Detta är inte vad jag ansåg skulle vara den bästa lösningen. Men jag kan leva med resultatet och jag ska kämpa för resultatet, sade Martin Schulz.

– Detta är en viktig dag för 500 miljoner medborgare, sade den irländske premiärministern Enda Kenny som fått extrainkallas till förhandlingarna som ett tag såg ut att utmynna utan en långtidsbudget,

Uppgörelsen innebär bland annat större möjligheter att flytta runt pengar mellan olika utgiftsposter och år under långtidsbudgens första år medan begränsingar att göra detta införs under de sista åren. Tidigare har inte obetydliga delar av EU:s budget förblivit oanvänd och återbetalats till medlemsländer som på detta sätt fått en lägre EU-avgift än de budgeterat. För perioden 2007 - 2013 uppger finansdepartementet för Europaportalen att hela retursumman för svensk del antas uppgå till 4,2 miljarder kronor (se faktaruta).

– EU-parlamentets uppgift var att se till att pengarna verkligen är tillgängliga. I den nuvarande långtidsbudgeten spenderades inte runt 55 miljarder euro utan gick tillbaka till medlemsländerna eller användes på andra saker, sade Martin Schulz.

Medlemsländerna åtar sig även att betala alla utstående räkningar som förfaller under 2013 så att inte EU-budgeten går med underskott vilket strider mot Lissabonfördraget.

Enligt Martin Schulz ska även den nästkommande långtidsbudgeten efter 2020 ha samma cykel som EU-institutionerna. Med andra ord kan budgetperioden förkortas från nuvarande sju år till fem år.

Dessutom ska långtidsbudgeten utvärderas innan slutet 2016 då kommissionen ska göra en granskning av budgeten och komma med ändringsförslag som parlamentet och medlemsländerna måste ta ställning till.

Kompromissen måste nu formellt godkännas av EU-parlamentet, troligtvis i juli, och av medlemsländerna där enhällighet krävs. Även det irländska ordförandeskapet som företräder medlemsländerna tror att långtidsbudgeten kommer få grönt ljus.