EU:s migrationskommissionär Cecilia Malmström besöker ett läger för asylsökanden i Grekland. Arkivbild.

EU:s migrationskommissionär Cecilia Malmström besöker ett läger för asylsökanden i Grekland. Arkivbild.

Bild: Europeiska kommissionen

Historiskt beslut: EU-länderna får gemensamt asylsystem

Efter tretton år har EU antagit nya minimiregler för ett gemensamt asylsystem. Syftet är att skapa ett rättvisare och mer likartat mottagande för asylsökande i medlemsländerna.

Redan 1999 inleddes arbetet med att skapa ett EU-gemensamt asylsystem men förhandlingarna stötte på hinder på grund av oenigheter och maktspel mellan EU-parlamentet och medlemsländerna. Men på onsdagen föll de sista pusselbitarna på plats när EU-parlamentet med bred majoritet röstade genom paketet som består av fem olika delar.

– Vi skriver verkligen historia. Det har varit en lång väg och i vissa stunder har den här dagen känts mycket, mycket avlägsen, sade svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP), som varit ansvarig i parlamentet för en av delarna, innan onsdagens omröstning.

Även från kommissionen kommer en suck av lättnad att asylsystemet nu är klubbat.

– På alla punkter innebär de nya reglerna en standardhöjning för Europas flyktingmottagande, sade EU:s migrationskommissionär Cecilia Malmström som haft frågan som sin topprioritering sedan hon tillträdde 2009.

Men alla är inte lika nöjda med kompromissen.

– Det gemensamma EU-systemet för asyl är en illusion som inte funnits annat än på pappret. Därför är översynen av asyllagstiftningen välkommen, men den löser inte de avgörande problemen, sade EU-parlamentarikern Anna Hedh (S) i en kommentar och pekade på att systemet inte gör något åt fördelningen av de asylsökande där vissa länder tar emot många fler än andra.

Även den gröna partigruppen i EU-parlamentet är besviken över asylpaketet.

– En verklig gemensam europeisk hållning till asyl, baserad på human behandling av dem som kommer till EU för att fly från förföljelse, kommer ledsamt nog inte resultera i den lagstiftning som antogs, sade EU-parlamentarikern Jean Lambert som företräder den gröna partigruppen i migrationsfrågor.

Under 2012 fick EU-länderna sammanlagt in 332 000 asylansökningar. Men fördelningen mellan länderna skiljer sig markant åt – 70 procent av alla ansökningar skedde i fem medlemsländer: Tyskland, Frankrike, Sverige, Storbritannien och Belgien. I Sverige beviljades under samma period 39 procent av ansökningarna, i Grekland 0,8 procent. Sverige stod 2012 för 17,3 procent av alla beviljade asylansökningar i EU.

I det nya systemet får bland annat ett asylförfarande inte ta längre än ett halvår och asylsökanden ska garanteras vissa grundläggande rättigheter som tillgång till bostad, mat och sjukvård medan de väntar på beslut.

Asylsökande med speciella behov, exempelvis sjuka, med en avvikande sexuell läggning eller funktionsnedsättningar, ska få extra hjälp. Reglerna kring inlåsning av asylsökande har skärpts. Det får bara ske i undantagsfall under vissa förutsättningar.

Hur många asylansökningar som beviljas är det upp till medlemsländerna att avgöra.

De nya asylreglerna börjar gälla andra halvåret 2015. De så kallade Dublinreglerna träder i kraft redan 2014. Den stora frågan då blir hur väl medlemsländerna genomför och följer det nya systemet. Medlemsländerna kan söka EU-stöd för att bygga upp sina asylsystem för att leva upp till de nya kraven.