EU:s landsbygdsprogram står inför en ny verksamhetsperiod 2014 - 2020. Nu föreslås i en utredning att Sverige byter inrikting på hur stödet ska fördelas på den svenska landsbygden.

EU:s landsbygdsprogram står inför en ny verksamhetsperiod 2014 - 2020. Nu föreslås i en utredning att Sverige byter inrikting på hur stödet ska fördelas på den svenska landsbygden.

EU:s landsbygdsstöd får underkänt

Det svenska landsbygdsstödet som finansieras av EU och staten måste förändras i grunden. Det hävdas i en granskningsrapport. Böndernas intresseorganisation LRF är kritisk till rapporten.

Starka skäl talar för att det svenska landsbygdsprogrammet som uppgår till fem miljarder kronor per år måste göras om på grund av tveksam samhällsnyttan och oklara effekter. Det slår utredaren Ewa Rabinowicz fast i en rapport på måndagen till regeringen från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Enligt henne bör stödet dessutom utvärderas bättre genom en oberoende granskning.

Landsbygdsprogrammet som delfinansieras av EU och svenska staten kan inom vissa ramar utformas på olika sätt. Nästa år startar en ny programperiod som sträcker sig sju år framåt och inför den kan Sverige ändra inriktningen som i princip varit samma sedan Sverige blev EU-medlem.

Syftet med programmet är att att främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling av landsbygden. Men betydande delar av investeringsstödet har enligt utredaren blivit ett sätt ge bönder mer pengar i fickan i stället för nya investeringar i jordbruket. För att utjämna inkomster är dock socialpolitiken ett betydligt effektivare instrument, menar utredaren.

Andra delar av stödet, som fungerat bättre, har gått till miljöåtgärder som minskat näringsläckaget i naturen och bevarat den biologiska mångfalden.

Enligt rapporten borde landsbygdsprogrammet byta inriktning från att gynna lantbruksföretag till att stödja hela näringslivet på landsbygden. Vidare vill hon att man koncentrera stödet till färre åtgärder av mer permanent karaktär "i stället för dagens vildvuxna projektflora".

Hennes ändringsförslag till trots tror Ewa Rabinowicz att landsbygdsprogrammet bara marginellt kan påverka den ekonomiska och sociala situationen på landsbygden.

Thomas Bertilsson, chef för enheten för äganderätt och näringspolitik på böndernas intresseorganisation LRF, är kritisk till rapporten.

– Bland annat kritiseras investeringsstödet i rapporten för att de inte ger någon effekt. Men det finns andra studier som visar på motsatsen. Dessutom ges förslag som i praktiken gör det än krångligare att söka miljöstöd – trots att rapporten slår fast att dessa stöd varit framgångsrika. Ett minst sagt märkligt förslag, säger Thomas Bertilsson i ett uttalande.