Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem tror att både Grekland och Irland behöver ytterligare finansiell uppbackning från euroländerna.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem tror att både Grekland och Irland behöver ytterligare finansiell uppbackning från euroländerna.

Bild: Europaparlamentet

Eurochefen: Nytt krisstöd till Grekland och Irland behövs

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem bekräftar att Grekland högst troligen kommer att behöva ytterligare krislån och skuldavskrivning nästa år. Även Irland väntas få nytt stöd.

– Det är tydligt att trots nya framsteg kommer Greklands problem inte och jag upprepar, kommer inte, att ha klarats av helt 2014. Det är realistiskt att anta att ytterligare stöd kommer att behövas efter [nuvarande] program, sade eurogruppene ordförande Jeroen Dijsselbloem på torsdagen när han gjorde sitt terminsvisa besök i EU-parlamentets ekonomiutskott. Det nya krislånet, vilket blir det tredje i raden, ska diskuteras under eurogruppens möte i november.
 
Han tillade dessutom att ännu en skuldavskrivning ska diskuteras i april nästa år då siffrorna för de grekiska finanserna för 2013 offentliggörs. Då ska även andra möjliga åtgärder som lägre ränta på de grekiska lånen och mer stöd ur EU:s fonder överläggas.
 
Internationella investerare räknar med att Grekland kommer att behöva mellan motsvarande 87 till 96 miljarder kronor under andra halvan av 2014 för att klara sig.
 
Jeroen Dijsselbloem bekräftade även att Irland kommer att få ett visst stöd när landet efter årsskiftet åter ska börja låna pengar på den internationella marknaden.
 
– Det kommer att bli stöd till Irland i dess stegvisa inträde på finansiella marknader, sade Jeroen Dijsselbloem.
 
Han uttryckte dock en försiktig optimism om det ekonomiska läget i euroländerna.
 
– Det finns ny grund till optimism i en rad länder och eurozonen som helhet har kommit ur recessionen. Vi har fortfarande en lång väg att gå men jag är glad att vi rör oss mot en mer strukturell debatt, sade Jeroen Dijsselbloem som menade att orsaken till att krisen dragit på tiden inte beror på felaktig politik utan på att en del medlemsländer inte genomfört de åtgärder som de ålagts.