Den spanske finansministern Luis de Guindos och hans svenske motsvarighet Anders Borg har olika syn på utlåning till företag. Arkivbild.

Den spanske finansministern Luis de Guindos och hans svenske motsvarighet Anders Borg har olika syn på utlåning till företag. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Sverige vill stoppa europeiska subprimelån

Finansminister Anders Borg säger blankt nej till vad han anser vara alltför riskfyllda utlåningskonstruktioner för att finansiera företag.

Små och medelstora företag i många sydliga EU-länder har svårt att få banklån. För att råda bot på detta har EU-kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanken, EIB, föreslagit att medlemsländerna frivilligt ska ta pengar från unionens strukturfonder och använda dessa för att låna ut till underfinansierade företag.

Men Sverige och finansminister Anders Borg (M) tycker inte om förslaget som ska diskuteras av EU-ländernas regeringschefer på nästa veckas toppmöte i Bryssel.

– Den svenska hållningen är väldigt klar. Vi är beredda att förhindra lösningar som belastar svenska skattebetalare, sade Anders Borg på väg in till ett möte med EU-kollegor på tisdagen.

Förslaget innebär att pengar tas från EU:s strukturfonder och via olika finansiella instrument i Europeiska investeringsbanken åstadkoms en hävstångseffekt och därmed mångdubblas insatsen.

Den spanske finansministern Luis de Guindos är desto positivare till förslaget.

– Spanska småföretag får betala mer än sina konkurrenter i norra Europa trots att de är lika solventa. Det är en situation som inte kan fortsätta, det håller inte, sade Luis de Guindos på väg in till samma möte.

Tre olika upplägg ska diskuteras. Det mest långtgående innebär att EIB blandar ihop bra och dåliga lån från EU-länderna, till exempel tyska och spanska, och därmed får en hävstångseffekt på tio gånger insatsen – för varje euro som investeringsbanken får in från strukturfonderna kan den låna ut tio euro till banker som i sin tur lånar ut dem till behövande företag. Detta skulle ge en utlåningseffekt på runt 100 miljarder euro.

Enligt svenska regeringen påminner upplägget om de subprimelån i USA som först satte igång den finansiella krisen. Ju högre hävstångseffekten är desto större är risken att EIB inte kan betala tillbaka pengarna till medlemsländerna. Regeringen menar att det kan innebära betydande belastningar på EU-budgeten och att det i praktiken medför subventioner till banker från gemensamma EU-medel.

– Vi vill inte se några konstiga finansiella lösningar som belastar svenska skattebetalare, sade Anders Borg som dock kan tänka sig den minst långtgående av de tre lösningarna där varje insatt euro ger fem euro att låna ut till företagen genom att EIB garanterar 80 procent av EU-pengarna. Detta skulle resultera i en utlåningskapacitet på 58 miljarder euro.

Redan i dag lånar EIB ut pengar till små och medelstora företag men interna utvärderingar har visat att dessa pengar ofta hamnar i bankerna istället för hos företagen.

Flera andra medlemsländer ställer sig skeptiska till förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.