Tysklands Angela Merkel vill öka reformtakten i eurozonen.Italiens Enrico Letta kräver dock motprestationer i form av finansiellt stöd.

Tysklands Angela Merkel vill öka reformtakten i eurozonen.Italiens Enrico Letta kräver dock motprestationer i form av finansiellt stöd.

Bild: Europeiska unionens råd

Bindande kontrakt ska öka reformtrycket på krisande EU-länder

Bindande kontrakt ser ut att bli EU:s nya sätt att få krisande medlemsländer att genomföra reformer. Samtidigt har regeringscheferna understrukit vikten av, frivilligt, försvarssamarbete.

EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutade på toppmötets första dag, torsdag, att gå vidare med de bindande reformkontrakt som föreslagits av Tysklands Angela Merkel. De ska ingås mellan EU-kommissionen och frivilliga länder för att öka reformtrycket.

– Idén är att säkerställa att det genomförs reformer och att [Tyskland] inte bara blir en utbetalningsenhet, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) efter mötet på torsdagskvällen.

Han menade att det handlar om en EU-baserad motsvarighet till de krav som Internationella valutafonden IMF ställer när de lånar ut pengar till krisande länder. Sverige går dock inte med, enligt statsministern.       

– Vi har som utgångspunkt från svensk sida att inte gå med i sådana här nya instrument eftersom vi redan anser att det finns instrument. Vi kommer inte vara med men vi kommer inte heller stå i vägen för andra att utforma detta, sade Fredrik Reinfeldt.

Till EU-toppmötet i oktober 2014 ska EU-kommissionen och ordföranden för Europeiska rådet ta fram olika förslag på hur sådana kontrakt kan utformas. De ska även fundera över hur en fond, som kan fungera som lockbete för de länder som ingår kontrakten, ska se ut. Förslaget ser dock ut att bli urvattnat i jämförelse med vad tyskarna vill.

För första gången på fem år diskuterade EU-ledarna försvarsfrågor. För att hålla ner försvarskostnaderna har intresset ökat för att samordna produktionen av försvarsmateriell. Något gemensamt EU-försvar är det dock inte tal om.

– Utgångspunkten är att jämföra med USA. Ska 15 eller 20 länder parallellt göra samma sak i Europa?, sade Reinfeldt.

EU-ledarna underströk att frivilliga länder ska samarbeta om fyra sedan tidigare överenskomna projekt: gemensamma drönare, lufttankning, satellitkommunikation och cybersäkerhet.

EU:s utrikeskommissionär, kommissionen och Europeiska försvarsbyrån fick i uppdrag att ta fram olika handlingsplaner för ett närmare försvarssamarbete mellan medlemsländerna. Planerna ska diskuteras först under EU-toppmötet i juni 2015.

Den tredje frågan som avhandlades var den redan överenskomna avvecklingsmekanismen i EU:s bankunion. Enligt Fredrik Reinfeldt återstår dock mycket att göra.

– Det är först när alla delar är på plats och färdiga som man kan utvärdera bankunionen, sade statsministern.