Annons

En demokrati blir vad vi gör den till. När det gäller hur balansen ser ut mellan hur mycket EU påverkar oss – till hur mycket vi i allmänheten engagerar oss och känner till om EU – så står vi nu inför en demokratisk kollaps. Det skriver författarna Olle Nygårds och Minal Nygårds.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Svenskt EU-engagemang nära kollaps

Med svagt EU-engagemang och lågt valdeltagande står Sverige inför en demokratisk katastrof. Att personer i maktpositioner avsäger sig ansvaret för att skapa ett EU-intresse förvärrar krisen. Det skriver Olle Nygårds och Minal Nygårds författare till boken Lobbymakt i EU.  

I helgen publicerade Upsala Nya Tidning en text som beskriver hur olyckligt det är att den enda alleuropeiska nyhetssajten Presseurop.eu läggs ner den 22 december. Artikeln är författad av tidningens prisade kulturchef Lisa Irenius som i texten bland annat driver tesen att det behövs mer europeisk debatt. Inte mindre.

Den synpunkten delar hon med Sveriges utrikesminister Carl Bildt som i vissa debattartiklar brukar hävda att det krävs en större och bredare EU-debatt.

Men Carl Bildt och Lisa Irenius verkar också dela en annan inställning. Det är att det räcker att driva demokratifrågor runt EU genom enkelriktade monologer från maktpositioner – som utrikesminister eller kulturchef – medan övriga, väljare och tidningsläsare, ska lyssna.

Tyvärr vittnar detta om att både Bildt och Irenius saknar en insikt om att de själva bär ett stort ansvar för att skapa ett debattutrymme, och att de själva besitter typiska roller för att gynna det ändamålet.

När vi skrev vår bok “Lobbymakt i EU” sökte vi intervjutid med Carl Bildt i många månader. Resultatet från UD:s presstjänst var att det inte fanns tid för utrikesministern att diskutera EU med varje enskild individ eller författare.

För drygt två veckor sedan, när vi försöker få uppmärksamhet kring vår nyutgivna bok, bemöts vi med kall hand från den precis prisbelönte kulturchefen på UNT, Lisa Irenius – samma person som alltså i helgen beklagade sig över den låga intensiteten i EU-debatten.

I vårt samtal gjorde hon klart för oss att hon inte ens behövde se den bok vi skrivit om EU – detta eftersom UNT endast har tid att recensera böcker från stora förlag. Som kulturchef borde Irenius känna till den kris de stora förlagen befinner sig i och att det kan vara osunt att förlita sig enbart på deras urval.

I sammanhanget kan nämnas att flera av de stora svenska förlagen i klartext sa till oss att de inte kan ge ut den EU-bok vi skrivit eftersom de av erfarenhet vet att EU-böcker säljer så dåligt.

I Sverige har vi nu lyckats skapa en extremt farlig moment 22-situation. Förlagen vill inte ge ut böcker om EU för att de säljer för dåligt. Och ängsliga kulturchefer väljer bort böcker som kommer från små förlag med den förutfattade meningen att de därför inte är bra – eller vad skälet nu kan vara.

Samtidigt har vi politiker som duckar för allmänhetens ointresse kring EU, och istället passar på att ta billiga politiska poäng när det gäller tobak, fisk eller något annat mer “säljande”.

En demokrati blir vad vi gör den till. När det gäller hur balansen ser ut mellan hur mycket EU påverkar oss – till hur mycket vi i allmänheten engagerar oss och känner till om EU – så står vi nu inför en demokratisk kollaps.

Att kulturchefen på UNT väljer bort just vår bok är inte hela världen. Men när Bildt och Irenius, i samma anda väljer att bortse från olika inspel, förutom sina egna, i EU-debatten så är det ett utmärkt sätt att beskriva för oss andra att “EU-debatten sköts av oss, lägg er inte i”.

Men Irenius och Bildt är inte ensamma. Vid intervjuer vi gjort med både redaktörer på SVT och Expressen om varför EU-bevakningen är så svag så blev svaret ungefär detsamma. De ansåg inte det vara deras ansvar att skapa ett EU-intresse.

Vi närmar oss den enda valdagen vi har gällande EU-parlamentet. Den sker vart femte år. Inte så ofta med andra ord. Men den 25 maj – om mindre än ett halvår – sker valet som få känner till.

Media har ännu inte börjat med någon granskning eller sondering. Just nu hör man mest om det kommande svenska riksdagsvalet – som alltså kommer att äga rum cirka fyra månader efter valet till EU.

80 procent av alla beslut som rör oss i vardagen sägs idag komma från EU-beslut. I förra valet orkade 45 procent av de röstberättigade i Sverige släpa sig till valurnorna. Ur ett demokratiskt perspektiv är det en katastrof. Men det verkar varken kulturchefer eller utrikesministrar bry sig om.

Olle Nygårds och Minal Nygårds 
Författare till boken Lobbymakt i EU (2013)