En ökad satsning på återvinning av plast leder till att vi sparar på begränsade resurser, skapar nya gröna jobb och minskar miljöbelastningen. Sverige, som ett av de länder som har en lång tradition av materialåtervinning, bör därför driva frågan i EU, skriver Alexander Clemenson.

En ökad satsning på återvinning av plast leder till att vi sparar på begränsade resurser, skapar nya gröna jobb och minskar miljöbelastningen. Sverige, som ett av de länder som har en lång tradition av materialåtervinning, bör därför driva frågan i EU, skriver Alexander Clemenson.

Bild: Medveten Konsumtion

Dags för Europa att plastbanta

Genom att återvinna plast i betydligt större utsträckningen än idag sparas miljarder euro, nya arbetstillfällen och minskat koldioxidutsläpp. Idag har vi en ohållbar situation där plast används i omåttligt stora mängder i nästintill allt vi konsumerar, för att sedan hamna i våra soptunnor, som skräp på våra gator, i våra vatten, i djuren och våra stränder. Det skriver Alexander Clemenson, generalsekreterare Medveten Konsumtion.

Plast är en på många sätt fantastisk produkt som vi har haft mycket nytta av i vårt samhälle. Men idag har vi en ohållbar situation där plast används i omåttligt stora mängder i nästintill allt vi konsumerar, för att sedan hamna i våra soptunnor, som skräp på våra gator, i våra vatten, i djuren och våra stränder. EU-parlamentet slår nu larm om plastslöseriets negativa effekter. Det är dags att ta plastfrågan på allvar.

Den globala produktionen av plast har ökat drastiskt från 0,5 ton per år 1950 till 260 miljoner ton per år 2008. Naturen kan inte bryta ner plasten eller omhänderta den. Istället bryts den ner i mindre och mindre fraktioner och hamnar ofta i naturen. Den största delen av det marina skräpet är plast. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda.

Inom EU återvinns idag endast 25 procent av all plast. Denna låga nivå av återvinning är inte längre acceptabel. Den globala användningen av naturresurser förväntas att fyrdubblas till 2050. Den stigande bristen på naturresurser som detta leder till kommer inte längre ge oss i EU ”lyxen” att fortsätta slänga 75 procent av all använd plast rakt i soptunnan.

Under 2012 lämnade de svenska hushållen 4,9 kg plastförpackningar per invånare till återvinning. Det motsvarar totalt cirka 46 500 ton. Mängden har ökat något de senaste åren, men Sverige når ändå inte upp till de nationella målen för återvinning av plastförpackningar. Endast 28 procent av plastförpackningarna gick till materialåtervinning, varför det relativt modesta målet på 30 procent inte uppnåddes. Varför är ens målet satt så lågt som 30 procent? Ett mål på 80 procent vore mer rimligt.

Nyligen slog EU-parlamentet larm om de omfattande skador som plastavfall har lett till på såväl människors hälsa som miljön, däribland livet i haven. Ökade exporter av avfall har dessutom enligt parlamentet lett till förluster av material och sysselsättning i Europa.

EU-parlamentet föreslår därför i en resolution att de allra farligaste plasterna och vissa plastpåsar borde förbjudas år 2020, som en del av en EU-strategi för att minska mängden plastavfall i miljön. Resolutionen föreslår bindande mål för återvinning av plastavfall, att 80 procent av plasten ska återvinnas och att detta skrivs in i EU:s lagar. Plastavfall bör inte längre betraktas enbart som bara sopor utan snarare som en resurs. Här finns enligt parlamentet en chans att spara 72 miljarder euro om året och skapa över 400 000 arbetstillfällen fram till 2020.

Dessutom skulle ökad plaståtervinning bidra positivt till arbetet att minska vår klimatpåverkan. Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med 2 kilo, jämfört med tillverkning av ny plast.  Enligt en studie av Plastic Recyclers Europe (”Study on an increased mechanical recycling target for plastics”, augusti 2013) skulle ett mål på att öka plaståtervinning i Europa från 24 procent till 62 procent till 2020 spara hela 26 miljoner ton i koldioxidutsläpp.

En ökad satsning på återvinning av plast leder till att vi sparar på begränsade resurser, skapar nya gröna jobb och minskar miljöbelastningen. Sverige, som ett av de länder som har en lång tradition av materialåtervinning, bör därför driva frågan i EU, men också göra sin egen hemläxa genom att höja målsättningarna för plaståtervinning. Viktigt är också att regeringen snart lägger fram den försenade avfallspropositionen och därigenom tydliggör hur avfallshanteringen och ansvaret för den ska se ut i framtiden.

Vi måste börja plastbanta och istället omhänderta den plast vi väl använder. Som jag ser det är plastfrågan en fantastisk möjlighet för att uppnå klimat- och miljömålen. Jag hoppas att miljöminister Lena Ek och Sveriges EU-parlamentariker tar tillvara på denna potential. Hur agerar ni som är våra politiska företrädare inom EU i denna fråga?

Alexander Clemenson
Generalsekreterare, Medveten Konsumtion