EU-politiker röstar oftast ja

Trots att en majoritet av de svenska EU-parlamentarikerna röstar ja i fler än nio fall av tio tillhör Sverige inte ja-toppen.

Hur EU-parlamentarikerna röstar beror så klart på vilken fråga som ställs. Men om politiker i större utsträckning ger tummen upp eller ned till olika EU-förslag kan ge en signal om deras generella inställning till EU-samarbetet. Det menar statsvetaren Magnus Blomgren vid Umeå universitet som forskat på röstningsmönster i EU-parlamentet.

– En ja-röst behöver ju inte nödvändigtvis betyda en mer federal riktning. Men de EU-förslag som läggs har ju ofta den slagsidan. Det kan vara en bra indikator för att fånga upp en grundläggande inställning till projektet, säger Magnus Blomgren.

De tre svenska EU-parlamentarikerna, Alf Svensson (KD), Olle Schmidt (FP) och Cecilia Wikström (FP) som i störst utsträckning, i 19 fall av 20, röstar ja vi omröstningar i plenum är alla uttalade EU-vänner. I andra änden, de som oftast röstar nej, finns mer EU-kritiska politiker som Mikael Gustafsson (V) och Carl Schlyter (MP). Det visar en sammanställning som organisationen VoteWatch gjort över röstningsbeteendet i EU-parlamentet under den nuvarande mandatperioden.

Magnus Blomgren lägger dock in en brasklapp och för fram det faktum att de olika partigrupperna har mer eller mindre fria röstningsbeteenden. På de politiska ytterkanterna, exempelvis vänsterpartistiska GUE-NGL och konservativa ECR, följer medlemmarna mer sällan partilinjen än i de större grupperna.

– Sedan länge har de stora grupperna varit mer homogena, säger Blomgren och syftar på socialdemokratiska S&D, kristdemokratiska och konservativa EPP och liberala Alde.

När det gäller röstningsmönstret mellan medlemsländerna framträder en bild som stödjer antagande att mer EU-positiva i större utsträckning röstar ja. EU-parlamentariker från nordvästra, mer EU-skeptiska, medlemsländer som Storbritannien och Nederländerna röstar mer sällan ja än sydliga och nyare medlemsländer som Rumänien och Slovenien.

Även om man sorterar EU-parlamentets partigrupper efter hur de röstar framstår en bild som pekar på att mer federalistiska grupper i större utsträckning röstar ja än grupper där många EU-skeptiska partier ingår.

En förklaring till den höga andelen ja-röster är att partigrupperna i EU-parlamentet i stor omfattning enas kring breda kompromisser för att kunna sätta press på dess motpartner - medlemsländerna.

Minst andel ja-röster, en procent, har den brittiske EU-parlamentarikern Nigel Farage från EU-skeptiska och nationalistiska Ukip. I andra änden finns sju parlamentariker som röstat ja i 100 procent av omröstningarna. De har dock i samtliga fall suttit i parlamentet kortare än ett år.