Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy ledde torsdagens toppmöte.

Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy ledde torsdagens toppmöte.

Bild: Europeiska unionens råd

EU ställer ultimatum till Ryssland

Ryssland får några dagar på sig att erkänna Ukrainas regering och sätta sig vid förhandlingsbordet. Det enades EU-länderna om efter utdragna förhandlingar i Bryssel.

Flera händelser under torsdagen fick EU-ländernas stats- och regeringschefer att skruva upp trycket på Moskva efter den ryska invasionen av Krimhalvön i Ukraina.

– Vi uttrycker ett starkt stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet och stöd för den legitima folkvalda regeringen och fördömer Rysslands aggressionshandling och kräver att Ryssland drar tillbaka sina styrkor från Krim, sade statsminister Fredrik Reinfeldt efter det blixtinsatta mötet på torsdagen i Bryssel.

De menade dessutom att det krimska parlamentets löfte om en folkomröstning om att gå samman med Ryssland som på torsdagen spikades till 16 mars är olagligt.

Men ledarna kunde inte enas om sanktioner med kom överens om en trestegsmodell för att sätta press på Moskva. I ett första steg avbryts förhandlingar om visumliberalisering och ett ny bilateralt avtal mellan EU och Ryssland.

Sedan kräver man att Ryssland går med på att sätta sig vid förhandlingsbordet med den ukrainska regeringen, vilket innebär att Moskva måste erkänna den som legitim vilket man tidigare inte gjort. Även andra parter, som säkerhetsorganisationen Osse, ska kunna få vara med i förhandlingarna.

– Det måste starta inom de närmsta dagarna och inom en mycket kort tid presentera ett resultat. Gör man inte det så har vi enats om att som ett andra steg titta på reseförbud för enskilda individer och att frysa tillgångar, sade Fredrik Reinfeldt.

– Om detta inte går, om Ryssland ytterligare destabiliserar situationen, då kommer det att påverka relationen mellan EU och Ryssland på ett stort antal ekonomiska områden på ett högst påtagligt sätt, sade Fredrik Reinfeldt.

Vad dess åtgärder skulle vara är dock inte bestämt.

EU-länderna var splittrade om vilka åtgärder de ska vidta mot Ryssland. Östliga länder som Polen, Litauen och Tjeckien tryckte på för ett hårdare språkbruk. Andra länder, med Tyskland och i spetsen, vill gå försiktigare fram. En anledning är att många av dessa länder är beroende av rysk energi. I andra länder, som Österrike och Storbritannien har ryska företag investerat eller placerat omfattande summor.

Att USA, som haft en mer offensiv hållning mot Ryssland, tidigare på torsdagen utfärdade visumrestriktioner för en rad ryska personer bidrog, enligt diplomater på plats, till att öka på trycket i stats- och regeringschefernas uttalande.

Stats- och regeringscheferna ställde sig bakom det av EU-kommissionen på onsdagen presenterade stödpaketet till Ukraina.

Tidigare hade medlemsländerna enats om sanktioner, som frysta tillgångar, mot den förre ukrainske presidenten Viktor Janukovitj och 17 andra högt uppsatta ukrainare.