Idag när jag sammanträder med EU:s arbetsmarknadsministrar för att diskutera inriktningen på jobbpolitiken och EU:s tillväxtstrategi kommer jag särskilt att lyfta kvinnors deltaganade på arbetsmarknaden, skriver arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Hoppa till artikelns andra spalt.

Fler arbetande kvinnor lyfter Europas tillväxt

Nu måste vi få fart på tillväxten – då har vi inte råd att tacka nej till de 12 procent i ökad BNP som ett jämställt deltagande på arbetsmarknaden innebär. Det skriver arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

I helgen har vi varit många som uppmärksammat internationella kvinnodagen. Men arbetet för jämställdhet ska göras varje dag. Som arbetsmarknadsminister ser jag jämställdhet som en frihetsfråga för alla kvinnor och män, samtidigt som det är avgörande för att kunna skapa ett starkt och tryggt samhälle som tar till vara alla människors förmågor. För alla behövs.

Idag när jag sammanträder med EU:s arbetsmarknadsministrar för att diskutera inriktningen på jobbpolitiken och EU:s tillväxtstrategi kommer jag särskilt att lyfta kvinnors deltaganade på arbetsmarknaden som en kraft för tillväxt. Det finns uträkningar som visar att EU:s bruttonationalprodukt, BNP, skulle kunna öka med 12 procent om kvinnor jobbade lika mycket som män. Det är ett viktigt bidrag om vi ska uppnå våra ambitioner när det gäller skola, sjukvård och äldreomsorg.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder med ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor saknas det inte utmaningar. En fråga som de flesta jämställdhetsdebattörer missar är att närmare hälften av alla utrikes födda kvinnor inte är i sysselsättning idag. Det är kanske den enskilt största jämställdhetsutmaningen i Sverige.

Störst svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden har flyktingar och deras anhöriga. I denna grupp har kvinnorna överlag en lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivserfarenhet och sämre hälsa än männen. Det gör att de har sämre förutsättningar än män att arbeta. Kvinnorna tar också det största ansvaret för hem- och familjeliv, vilket försenar viktiga åtgärder som behövs för att få ett jobb. Ofta gör kvinnor också avbrott i insatserna på grund av uttag av föräldrapenning och väntan på förskoleplats för barnen.

Regeringen har genomfört viktiga reformer för att nyanlända män och kvinnor ska komma snabbare in på svensk arbetsmarknad. Numer får alla del av språkutbildning, samhällsorientering och olika insatser för att komma i jobb på heltid under de första åren i Sverige. Tidiga insatser är nämligen avgörande för en lyckad arbetsmarknadsetablering. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det särskilt viktigt att ersättningen har individualiserats så att en familj tjänar på att båda föräldrarna deltar i etableringsinsatser. Så var det inte tidigare när många nyanlända istället fick försörjningsstöd under de första åren. Kostnaderna för att anställa nyanlända har också sänkts och branscher med viktiga instegsjobb har fått bättre förutsättningar med RUT-avdrag och sänkt restaurangmoms.

Viktiga förändringar görs också i år. Från och med i år utvidgas den grupp av anhöriga som får ta del av etableringsinsatser, vilket har störst betydelse för kvinnor som utgör en majoritet. Förändringar görs också i föräldraförsäkringen som tidigare pekades ut som en kvinnofälla för just utrikes födda. Tidigare stannade många hemma under lång tid även med äldre barn. Nu ser vi till att uttaget av föräldrapenning koncentreras till småbarnsåren. Dessutom ges bättre möjligheter och att kombinera etableringsinsatserna med föräldraledighet i augusti.

Vi har kommit en bit på väg, men mycket kvarstår. Språkutbildningen, Svenska för invandrare, måste bli mer flexibel för att kunna kombineras med jobb och praktik. Den måste också bli mer målgruppsanpassad. Här har en utredning presenterats under hösten. En annan utmaning är att samhället inte når ut till många av de kvinnor som varit här under lång tid och här behövs mer oortodoxa metoder som uppsökande verksamhet från samhällets sida.

Sedan 2006 har antalet utrikes födda kvinnor som jobbar ökat med 80 000 personer. Det är positivt men det räcker inte. Menar vi allvar med att uppnå en jämställd arbetsmarknad måste vi fortsätta att bli bättre på att ta tillvara utrikes födda kvinnors kompetens. Att fler kvinnor deltar på arbetsmarknaden är en förutsättning för att klara våra tillväxtmål och vår välfärd, både i Sverige och i EU.

I kölvattnen av krisen där många av Europas ekonomier har krympt måste vi vända varje sten för att få fart på tillväxten – då har vi inte råd att tacka nej till de 12 procent i ökad BNP för EU som ett jämställt deltagande på arbetsmarknaden innebär. Det är mitt huvudbudskap när jag träffar EU:s arbetsmarknadsministrar idag.

Elisabeth Svantesson
Arbetsmarknadsminister (M)