Medborgarkrav mot stamcellsforskning och abortbistånd

Närmare två miljoner européer kräver stopp för EU-finansierad embryonal stamcellsforskning och abortbistånd.

En finess med Lissabonfördraget var så kallade medborgarinitiativ: Sedan 2012 är EU-institutionerna skyldiga att behandla ett förslag om minst en miljon människor från sju olika EU-länder ställer sig bakom det och om förslaget rör sådant som EU faktiskt bestämmer över.

På fredagen i förra veckan godkändes medborgarinitiativet One of us formellt efter att underskrifterna kontrollerats av nationella myndigheter. Det blir det andra godkända initiativet hittills.

Bakom initiativet står katolska organisationer som vill att EU slutar finansiera ”verksamhet som förutsätter att mänskliga embryon förstörs, speciellt inom forskning, biståndshjälp och folkhälsa”.

– I praktiken är det två områden som påverkas: forskning på embryonala stamceller och utlandsbistånd där pengar går till organisationer som främjar abort, förklarar Antony Gravili, EU-kommissionens talesperson för institutionella kontakter.

EU-kommissionen har nu tre månader på sig att behandla initiativet. Organisatörerna bjuds in till kommissionen för att lägga fram sina argument och en utfrågning kommer att hållas i EU-parlamentet.

Därefter måste EU-kommissionen – som föreslår alla nya lagar och regler för EU – bestämma hur den går vidare. Den kan föreslå ny lagstiftning, agera på något annat sätt eller inte göra någonting alls. I vilket fall som helst måste beslutet förklaras i ett offentligt meddelande.

När det gäller att ge pengar till stamcellsforskning och utlandsbistånd till abortkliniker är EU:s regler redan en kompromiss mellan länder med mycket olika inställningar – en kompromiss som inte enkelt låter sig ruckas.

Antony Gravili säger att kommissionen är medvetna om den politiska risken att inte gå vidare med initiativen, som utropats som ett sätt att minska EU:s demokratiska underskott och engagera medborgare.

– Det komma ett medborgarinitiativ som ber om x och ett annat som ber om motsatsen. Men vi kan inte ignorera dem. Även om vi inte går vidare kommer vi inte att sopa dem under mattan. Ingen fråga är för pinsam eller för svår, säger han.

En kritik mot medborgarinitiativen är att de tuffa kraven gör att det i princip bara är stora befintliga nätverk, såsom katolska kyrkan eller vissa miljöorganisationer, som klarar av att samla in underskrifterna, något Antony Gravili säger att kommissionen är mycket medveten om.

– Men även om kommissionen föreslår någonting utifrån ett medborgarinitiativ så är detta bara början på den normala lagstiftningsprocessen, med öppna konsultationer och där EU-kommissionen kommer med ett förslag.

Medborgarinitiativet One of Us fått in 1 721 626 underskrifter. Undertecknarna kommer framför allt från Polen, där 236 000 personer har skrivit under initiativet, följt av Tyskland med 138 000 underskrifter och Rumänien med 110 000.

I Sverige har endast 2500 personer skrivit under. Bara i Finland och Bulgarien har färre medborgare undertecknad. Tre organisationer i Sverige har drivit frågan: den katolska organisationen Respekt och de två frikyrkliga organisationerna Provita och Ja till livet.