EU-nämnden och statsminister Reinfeldt ville först inte träffas

På tisdagens toppmöte ska EU-ländernas stats- och regeringschefer bland annat diskutera hur nomineringen av EU-kommissionens nästa ordförande ska gå till. För första gången måste de, i sitt kommande förslag, ta hänsyn till mandatfördelningen i Europaparlamentet efter EU-valet.

Europaparlamentet och EU-kommissionen har tolkat Lissabonfördraget som att regeringscheferna har att välja mellan de kandidater som parlamentets partigrupper utsett och vilka under våren har turnerat runt i ett valrörelseliknande arrangemang. Mot detta har det invänts att parlamentet visserligen har rätten att välja vem som ska bli kommissionens nya ordförande men förslaget på person måste komma från stats- och regeringscheferna.

Regeringen ska, enligt lag, rådgöra med riksdagens EU-nämnd inför möten i Europeiska rådet. Trots det valde statsminister Fredrik Reinfeldt (M) först att inte begära ett EU-nämndsmöte för att ge riksdagen en chans att ge sin syn på den linje som regeringen ska driva under toppmötet. Reinfeldt motiverade beslutet med att toppmötet är informellt. Något som först accepterades av nämndens ledning.

På torsdagen begärde EU-nämnden ändå ett möte med statsministern till tisdag morgon.

– När det handlar om ställningstagande från svensk sida om hur vägen framåt [för nomineringsprocessen] ska se ut bör vi ha ett samråd, säger Allan Widman, ordförande i EU-nämnden (FP) till Europaportalen.

Hur ser du på att regeringen inte ville ha ett möte i EU-nämnden?

– Jag känner inte på något sätt att regeringen försöker gena EU-nämnden. Dessutom kommer vi även att ha ett samråd med statsministern inför själva nomineringen [till kommissionärsordförandeposten], säger Widman.