Sören Holmberg tror inte på ökat valdeltagande i EU-valet.

Sören Holmberg tror inte på ökat valdeltagande i EU-valet.

Bild: David Gustavsson

Sören Holmberg: Uppförsbacke för högt valdeltagande

Knappt en tredjedel av svenskarna är positiva till EU och därmed blir det svårt att uppnå ett högt valdeltagande i EU-valet, enligt statsvetare.

– EU-opinionen är mer negativ nu jämfört med 2009, vilket innebär en uppförsbacke för högt valdeltagande, säger Sören Holmberg, statsvetare vid Göteborgs universitet.

Han vill inte spekulera i hur högt valdeltagandet kommer att bli i Sverige, men konstaterar att inställning till EU påverkar utgången vid EU-val. Det är framförallt det ekonomiska läget som avgör vår inställning till EU. Bedömer vi att EU stärker vår personliga eller Sveriges ekonomi tenderar vi att bli mer positiva till unionen, medan vi är mer negativt inställda om vi upplever att EU försämrar ekonomin. Det visar Holmbergs studie "Opinionsfallet för EU bromsar upp". Och han hittar samma mönster i alla EU-länder.

– EU:s ekonomiska kris medförde att det genomsnittliga stödet för EU i medlemsländerna föll från 48 procent 2010 [då krisen startade] till 30 procent våren 2013, säger Sören Holmberg.

Men mellan hösten 2012 och hösten 2013 ökade andelen EU-positiva med en procentenhet till 31 procent i hela EU. Störst var ökningen i Nord- och Centraleuropa med en ökning på mellan 1-6 procentenheter. Sverige rör det sig om en blygsam ökning på 1 procentenhet till 31 procent som är positiva till EU, vilket oftast omöjliggör ett högt valdeltagande.

Framför allt Socialdemokraterna missgynnas av en EU-negativ opinion. Socialdemokraternas väljargrupp har lägst valdeltagande i EU-valet och när EU-skeptikerna ökar i antal så minskar valdeltagandet ytterligare i denna väljargrupp.

– Det handlar framför allt om unga män, lågutbildade, människor på landsbygden, arbetarklassen och LO-kollektivet. Generellt finns också många EU-skeptiker i denna grupp.

Lågt valdeltagande i EU-valet brukar istället gynna mindre partier som Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, men även enfrågepartier som Junilistan och Piratpartiet. Det beror dels på att de i regel är bättre på att mobilisera sina väljare inför EU-val än de stora partierna, men också på att EU-valet inte uppfattas som lika viktigt som riksdagsvalet, enligt Sören Holmberg. Väljarna vågar därför ta ut svängarna mer.