Skatterna ökar i EU – minskar i Sverige

Sverige har under 2000-talet minskat skatterna näst mest i EU.

Som ett av sex EU-länder minskade skattetrycket i Sverige under 2012. Det året utgjorde skatter och obligatoriska sociala avgifter 44,2 procent av den svenska bruttonationalprodukten, BNP, enligt EU:s årliga sammanställning av skattetrender i medlemsländerna.

I hela unionen steg däremot skatterna under 2012 – i genomsnitt med 0,6 procentenheter till att utgöra 39,4 procent av BNP.

Högst är skatten i Danmark och Belgien följt av Frankrike och Sverige. Lägst skatter har Litauen och Lettland.

EU:s skattekommissionär Algirdas Šemeta uppmanar länderna att styra om skattebasen.

– Skatten på arbete är fortfarande för hög medan tillväxtvänliga skatter som miljöskatter underutnyttjas i många länder, sade Algirdas Šemeta i samband med att sammanställningen presenterades på måndagen.

Sedan 2002 har miljöskatterna, exempelvis olika energi- och trafikskatter, minskat i EU-länderna. I Sverige stod de under 2012 för 2,5 procent av BNP, strax över EU-medlet på 2,4 procent. Samtidigt var den svenska skatten på arbete den högsta i unionen.

Under tioårsperioden 2002-2012 minskade skatterna i Sverige näst mest av de 28 medlemsländerna, bara i Slovakien var minskningen större. Under samma tidsperiod, 2002-2012, har skatterna i genomsnitt ökat i medlemsländerna.

I nästan alla medlemsländer utgör skatt på arbete den största skatteinkomstkällan för staten. I de fyra övriga, Bulgarien, Kroatien, Malta och Rumänien får staten däremot in mer skattepengar från konsumtionsskatter, exempelvis moms och punktskatter.

Enligt EU:s beräkningar kommer skatterna fortsätta att öka i medlemsländerna.