Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem. Arkivbild.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Euroländerna till grekerna: ingen skuldavskrivning

Euroländerna öppnar för eftergifter gentemot den nya grekiska regeringen men säger nej till en avskrivning av landets enorma statsskuld.

På måndagen svors den grekiske vänsterledaren Alexis Tsipras in som premiärminister. Hans regering väntas bli presenterad under tisdagen. Därefter ska de formulera vilka krav Grekland ska ställa på långivarna – en omförhandling av landets statsskuld var ett av Syrizas viktigaste vallöften.

– Det finns två metoder: skuldavskrivning eller att man diskuterar själva lånevillkoren. Det är upp till euroländerna, sade Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) på väg in för att träffa sina EU-kollegor i Bryssel på tisdagsmorgonen.

Men euroländerna är i dagsläget inte pigga på att skriva av skulden.

– För en avskrivning finns mycket lite stöd i eurogruppen, sade Jeroen Dijsselbloem, nederländsk socialdemokratisk finansminister som dessutom leder den mäktiga eurogruppen där euroländernas finansministrar samlas.

Enligt Dijsselbloem kommer samtal att inledas med den nya grekiska regeringen så snart den formulerat sina krav.

–  Det viktigaste är att om man är kvar i eurozonen så håller man de överenskommelser som man ingått. Det gäller för alla länder. I andra hand ska vi se över vad som behövs, vilket stöd de förväntar sig av Europa, sade Dijsselbloem som inte räknar med några ytterligare stora besparingar i den grekiska ekonomin men att regeringen fortsätter att genomföra reformer.

Även den tyske kristdemokratiske finansministern Wolfgang Schäuble säger nej till en skuldavskrivning.

– Ingen tvingar på Grekland något men förpliktelserna gäller. Ingen har fått ett hjälpprogram utan att ha efterfrågat det och om herr Tsipras säger att han inte vill ha det […] kommer vi att hitta en annan väg för att lösa Greklands problem, sade Wolfgang Schäuble.

Frankrikes socialdemokratiske finansminister Michel Sapin menar att alla delar av lånevillkoren måste ses över.

– Alla ämnen måste beröras. Det är inte bara en fråga om skulder, sade Michel Sapin.

Det grekiska krisprogrammet löper ut sista februari. En förlängning av det är nödvändigt för att Aten ska kunna ta del av Europeiska centralbankens löfte om att stödköpa statsobligationer och därmed minska den ränta som den grekiska staten måste betala för att låna pengar. En kortare förlängning av krisprogrammet skulle även ge en period av relativ stabilitet och därmed öppna för en djupare och mer genomarbetad omförhandling av lånevillkoren.

Om euroländernas position – att ingen skuldavskrivning är möjlig – står sig finns andra alternativ för att gå Tsipras till mötes. Bland annat kan man minska räntan på Greklands lån eller skjuta upp återbetalningen av lånen. Liknande eftergifter har gjorts vid två tillfällen tidigare.

Men företrädare för Syriza menar att det är orealistiskt att Grekland skulle kunna betala tillbaka alla sina krislån, i dag uppgår statsskulden till närmare 180 procent av bruttonationalprodukten, BNP.