Det skulle vara klädsamt om Angela Merkel mindes att Grekland efter andra världskriget var med och avskrev skulder till Västtyskland. En skuldavskrivning som var helt avgörande i bygget av det Tyskland vi ser idag, skriver Malin Björk (V).

Det skulle vara klädsamt om Angela Merkel mindes att Grekland efter andra världskriget var med och avskrev skulder till Västtyskland. En skuldavskrivning som var helt avgörande i bygget av det Tyskland vi ser idag, skriver Malin Björk (V).

Bild: Vänsterpartiet

Juncker och Merkel darrar av rädsla för grekerna

Vänsterpartiet Syriza kan bli en vändning och ett hopp inte bara för Grekland utan för hela EU. Äntligen är det någon som vågar säga nej till åtstramningspolitiken. Det skriver Europaparlamentariker Malin Björk (V) inför helgens val.

Jean Claude Juncker och Angela Merkel darrar av rädsla inför valet i Grekland på söndag. De ser nämligen ut att förlora sina bästa bundsförvanter i åtstramningspolitiken. Exceptionellt har kommissionens ordförande och EU:s mäktigaste statschef försökt påverka valet i ett annat land genom att svartmåla det största partiet, vänsterpartiet Syriza. Man kallar det ett radikalt extremparti. Frågan är bara vad som är så extremt med medborgardemokrati, välfärd, kollektivavtal och sjukvård. 

Frågor vi i Sverige tar som så självklara att till och med de mest inbitna moderater ser dem som naturliga inslag kallas för radikal eller extrem politik när det föreslås i Grekland. 

Grekerna har betalat mer än de allra flesta för krisen. De har svartmålats i media. De har kallats lata fast de jobbar mer än genomsnittseuropén, anklagats för att gå i tidig pension fast de jobbar längre än genomsnittseuropén och de har utan att tillfrågas tvingat se gemensamma tillgångar säljas till privata företag samtidigt som pensioner och löner sänkts, kollektivavtalen nästan försvunnit och miljontals lever i en fattigdom vi aldrig skulle acceptera i Sverige. 

Men när Syriza lägger förslag om kollektivavtal, sjukvård och att återföra makten över landets finanser till grekerna istället för att den ska ligga helt i händerna på Bryssel och IMF, så kallas det extremt och vänsterradikalt. I så fall hävdar jag att hela Europa behöver vänsterradikaliseras. 

Orsakerna till Greklands kris är många men vi kan aldrig acceptera att ett helt folk bestraffas för korrupta politikers och bankers agerande samtidigt som dessa politiker och bankirer räddas. 

Att kommissionens ordförande och Angela Merkel lägger sig i valet är fullt naturligt. De är nämligen skapare av, respektive vinnare på, det system som skapades i krisen. De menar att skuldavskrivningen, som Syriza driver, är omöjlig.

Men det kanske skulle vara klädsamt om Angela Merkel mindes att Grekland efter andra världskriget var med och avskrev skulder till Västtyskland. En skuldavskrivning som var helt avgörande i bygget av det Tyskland vi ser idag. 

Många inser att Syriza kan bli en vändning inte bara för Grekland utan för hela EU. Det skrämmer vissa men ger hopp till oss som tror att det är bättre att investera sig ur kriser. Äntligen är det någon som vågar säga nej till åtstramningspolitiken. Vill skapa jobb istället för att sänka löner, beskatta de rika och låta banker bära sina egna misstag.

Är det något som är extremt är det åtstramningarna, inte en politik som vill skapa drägliga liv för människor och sätter demokratin först. 

Malin Björk (V)
Europaparlamentariker