Källa: EU-kommissionen.

Sverige ett föredöme i trafiken

Nollvisionen för dödsfall in trafiken är bara en av olika svenska innovationer som har spridit sig inom EU med goda resultat. Det skriver EU:s trafikkommissionär Violeta Bulc.

De första rapporterna om antalet döda i trafiken i EU 2014 är nedslående. Under de två föregående åren hade dödssiffrorna sjunkit väsentligt, men 2014 stannade denna trend av ganska tvärt: antalet döda i trafiken minskade bara med en procent jämfört med 2013.

Totalt registrerades 25 700 dödsfall i trafiken i EU totalt. Även om detta är 5 700 färre än 2010 betyder det att nästan 70 personer omkommer i trafiken varje dag, vilket är helt oacceptabelt.

Dessutom drabbas över 200 000 människor om året av allvarliga och bestående skador orsakade av trafikolyckor.

Sverige hör till de länder som under lång tid har haft de allra lägsta siffrorna när det gäller antalet omkomna i trafiken, och har hållit sig kvar på den positionen länge. År 2014 rapporterade Sverige 29 dödsfall per miljon invånare, vilket kan genomföras med EU-genomsnittet på 51. Sverige tjänar på så sätt som ett föredöme för andra medlemsstater. Den så kallade nollvisionen är bara en av olika svenska innovationer som har spridit sig inom EU med goda resultat.

Även i Sverige tycks dock trenden mot färre och färre dödsfall ha planat ut under de senaste åren. Mellan 2010 och 2014 noterades det till och med en ökning med tre procent av antalet döda i trafiken, medan övriga EU under samma period lyckades minska dödstalen med 18 procent. Om det långsiktiga målet att halvera antalet dödsfall på vägarna mellan 2010 och 2020 ska kunna uppnås måste alltså både Sverige och övriga EU satsa på fortsatt nytänkande och ökade ansträngningar.

Utöver de traumatiska och tragiska konsekvenserna för de direkt drabbade medför olyckorna också oerhörda ekonomiska kostnader. Världshälsoorganisationen beräknar att kostnaderna för trafikolyckor varje år motsvarar en till två procent av EU:s årliga BNP. Detta innefattar bland annat sjukvårdskostnader, rehabilitering, socialförsäkringskostnader, förlorad arbetstid och materiella skador. Alla önskar förstås att så mycket som möjligt av dessa resurser skulle kunna användas mer konstruktivt.

Antalet döda i trafiken varierar fortfarande kraftigt mellan olika EU-länder. Vissa har varit mycket framgångsrika med att få ner dödstalet medan andra noterat ökningar sedan 2010. Några medlemsländer har lyckats få ned antalet döda till under 30 per miljon invånare, medan dödstal på över 90 per miljon invånare fortfarande rapporteras av andra. De flesta löpande insatser för att öka trafiksäkerheten sker på lokal nivå eller landsnivå, till exempel informationskampanjer eller förbättring och underhåll av infrastruktur. Om vi kommer att nå målet att halvera antalet dödsfall till år 2020 i förhållande till 2010 beror alltså till stor del på detta arbete i de enskilda medlemsländerna. Insatser på EU-nivå kräver ofta lite mer tid för att göra verkan, medan de mer lokala initiativen kan få snabbare genomslag i form av färre dödsolyckor.

Det EU bidrar med är lagar och rekommendationer i frågor som kan regleras gemensamt för alla medlemsländer, till exempel minimikrav för teknisk kontroll av fordon (bilprovning) eller harmonisering av tekniska normer. En del åtgärder som EU redan har vidtagit förväntas nu också snart börja ge tydligare resultat, till exempel de nya standarderna för bilprovning som nu håller på att genomföras, upprustningen av många vägtunnlar i medlemsländerna, och direktivet om verkställighet över gränserna, som ska göra det lättare att följa upp och verkställa påföljder för trafikbrott som begås utomlands.

I år kommer medlemsstaterna också för första gången att offentliggöra jämförbar statistik om allvarliga trafikskador. Målet är att dessa uppgifter ska publiceras omkring maj månad 2015, och skapa ett bra underlag för utformningen av strategiska mål för att minska dessa skador.

För de flesta av EU-länderna bör rapporten för 2014 ses som en väckarklocka, och inte minst som en påminnelse om att trafiksäkerhet kräver kontinuerliga insatser. De medlemsländer som lyckats få ner antalet döda och allvarligt skadade måste uppmuntras att fortsätta tjäna som föredöme och dela sina erfarenheter med andra medlemsländer, så att de som fortsätter rapportera höga dödstal kan vända trenden och få till stånd robusta förbättringar. EU kan inte längre tolerera en situation där omkring 25 000 människor förlorar sina liv bara av den anledningen att de trafikerar våra vägar.

Även om myndigheterna naturligtvis har sin roll att spela måste också enskilda trafikanter ta större ansvar. Man måste alltid komma ihåg att vårt eget uppförande i trafiken, antingen vi kör motorfordon, cyklar eller går till fots, är en mycket viktig faktor för trafiksäkerheten. Att hålla igen på hastigheten, använda säkerhetsbälte i bil och vara förberedd på det oväntade i trafiken är alltid goda råd.

I dag uppmanar jag därför alla de parter som kan påverka trafiksäkerheten att fortsätta öka sina ansträngningar. Låt oss ta gemensamma krafttag för att för varje år hjälpa fler och fler av dem som färdas på våra vägar att också komma hem säkert i slutet av resan.

Violeta Bulc
EU:s trafikkommissionär