Europeiska skuldberget växer vidare

Sedan finanskrisens början 2008 har statsskulden i medlemsländerna minskat endast under två av 29 kvartal.

I genomsnitt låg statsskulderna i EU-länderna under årets första kvartal på 88,2 procent av bruttonationalprodukten, BNP, motsvarande ungefär 88 biljoner kronor, eller närmare hundra svenska statsbudgetar.

Störst statsskuld hade under årets första kvartal Grekland på 169 procent av BNP, minst Estland med 10,5 procent. Sveriges låg på 44 procent.

Enligt EU-regler får statsskulden, den så kallade Maastrichtskulden, inte överstiga 60 procent av BNP.

I jämförelse mellan de senaste skulduppgifterna och tiden före finanskrisen har den svenska statsskulden, räknat i procentenheter, den som vuxit minst.

Jämfört med för ett år sedan har den grekiska statsskulden ökat mest: 5,5 procentenheter. Det land som lyckats minska sin statsskuld mest är Bulgarien med tio procentenheter.