Under 2014 fanns drygt 38 000 utstationerade arbetstagare i Sverige, de flesta inom byggbranschen. Arkivbild.

Under 2014 fanns drygt 38 000 utstationerade arbetstagare i Sverige, de flesta inom byggbranschen. Arkivbild.

Bild: Felix5413

Utredare vill riva upp lex Laval

En statlig utredning vill utöka rätten för fackliga stridsåtgärder och kontrollmöjligheter. Men arbetsgivare tror inte att förslaget är förenligt med EU-lag och att det utgör en allvarlig inskränkning i fria rörligheten.

EU-domstolen slog i en dom 2007 fast att facklförbunden Byggnads och Elektrikerna hade gått för långt när det blockerade det lettiska byggbolaget Laval som saknade kollektivavtal. Domstolen menade att fackets krav inskränkte på EU:s fria rörlighet.

Domen fick den tidigare borgerliga svenska regeringen att riva igenom den så kallade lex Laval som facken begränsar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gör upp om kollektivavtal och lönen.

Den nuvarande rödgröna regeringen som delar den fackliga kritiken gav därför i fjol riksdagens utstationeringskommitté i uppdrag att se över lagstiftningen. I dag onsdag lämnades gruppens översyn över till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

– Sverige har att säkra att utstationerade ska garanteras likvärdiga villkor som svenska arbetare har. Detta har inte varit möjligt att till alla delar fullfölja eftersom man gjort inskränkningar i den fackliga konflikträtten, sade riksdagsledamot Marie Granlund (S) som lett kommitténs arbete.

Enligt henne kommer förslagen i översynen, om de blir lag, att stärka kollektivavtalens ställning, skapa bättre facklig kontroll och deras rätt att ta till stridsåtgärder, öka möjligheterna för personer som arbetar tillfälligt i Sverige att få svenska minimivillkor samt öka förutsägbarheten på arbetsmarknaden.

Fackliga paraplyorganisationen LO välkomnar att fackens möjligheter att kräva kollektivavtal ökar..

– Det är bra att de utstationerade arbetstagarnas rättigheter stärks. Det blir nu möjligt att kräva att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal, avtalssekreterare på LO, i ett uttalande.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är dock kritisk och menar att förslaget "med stor sannolikhet är oförenligt med EU-rättens principer om proportionalitet och ömsesidigt erkännande”.

– Kommitténs förslag skulle utgöra en allvarlig inskränkning i den fria rörligheten för tjänster. Förslaget är därför oacceptabelt, sade Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Han menar att fackliga organisationer ges en i princip obegränsad rätt att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som utstationerar löntagare till Sverige.

Marie Granlund slår dock tillbaka kritiken och menar att Svenskt Näringsliv, och de fyra allianspartierna som reserverade sig, borde stå upp för den svenska modellen.

– Det är svårt att se vad det är som hindrar den fria rörligheten när arbetstagare från andra länder får samma rättigheter som svenska, sade Marie Granlund.

Utstationeringskommittén vill att förslagen ska börja gälla första januari 2017.