Désirée Pethrus (KD) talar i EU-nämnden inför dagens EU-toppmöte.

Désirée Pethrus (KD) talar i EU-nämnden inför dagens EU-toppmöte.

Bild: Anders Selnes

EU och Turkiet vid ett vägskäl

Statsminister Stefan Löfven bör på torsdagens toppmöte lyfta frågan om skydd för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet. EU måste förhindra att Mellanöstern växer till ett enda stort militärt slagfält. Det skriver Désirée Pethrus (KD) riksdagsledamot i EU-nämnden.

När Stats-och regeringschefer idag (torsdag 15 oktober) möts på Europeiska rådet är det viktigt att Statsministern lyfter situationen i Turkiet. Och då inte bara kring nuvarande flyktingkris utan för att akut förebygga en vidare eskalering av den interna turkiska konflikten som riskerar få spridningseffekt i hela regionen.

Turkiet har under loppet av knapp tre månader drabbats av två bombattentat. I huvudstaden Ankara dödades nyligen mer än 100 personer och flera hundra skadades vid en demonstration för fred i landet.

I juli i år dödades 33 personer och över 100 personer skadades i ett bombdåd i staden Suruc, vid den syriska gränsen. Från regeringshåll säger man att det finns paralleller mellan bombdåden i Suruc och Ankara, både vad gäller sättet att spränga och typen av bomber. Men ingen vet säkert vem som bär ansvaret.

Turkiet har i flera veckor upplevt våldsamma attacker, strider och sammandrabbningar.  Men denna konflikt riskerar att få allvarligakonsekvenser i Europas närområde. Därför måste Sverige försöka få EU att lyfta mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet, och inte enbart se mellan fingrarna med det som sker, för att man vill ha hjälp av Turkiet i flyktingkrisen.

President Erdoğans dominans och statens brutalitet borde sända varningsflaggor för den världspolitiska balansen. Den eskalerande utvecklingens Turkiet är en växande höststorm alldeles bredvid den stora orkanen i Syrien. Mellanöstern riskerar att växa till ett enda stort slagfält. EU måste bidra till att stävja en sådan utveckling.

De terrordåd som nu äger rum är bara en del av en negativ och eskalerande konflikt på flera plan i Turkiet. Presidenten har utlyst ett nyval till den 1 november. Anledningen anses av de flesta bedömare handla om att Erdoğans parti AKP inte kan acceptera valresultatet från den 7 juni i år. Då växte nämligen det kurdvänliga partiet HDP rejält, vilket i sin tur ledde till att AKP inte fick egen majoritet i parlamentet.

PKK (Kurdistans arbetarparti) utropade 2013 eldstillestånd efter att cirka fyrtio tusen människor dött i strider sedan början av 80-talet. De började dra tillbaka sina styrkor till Irakiska Kurdistan som en del av den så kallade fredsprocessen mellan PKK och den turkiska staten.

Erdoğan, som velat säkerställa sin maktposition genom att skriva om författningen uttryckte under valrörelsen i år att den kurdiska frågan inte existerat, och avblåste förhandlingar och samtal med PKK genom att återgå till att stämpla frågan som en terrorfråga. Detta har inneburit ökade spänningar då Turkiet har en stor kurdisk befolkning som länge ansett sina rättigheter kringskurna.

Dag efter dag förvärras konflikten mellan minoritetsgrupper, människorättsgrupper, fackliga organisationer och den turkiska militären och polisen. Tidningar och radio fortsätter att delas upp som antingen lojala eller illojala. Ord som att journalister är terrorister uttalas från ledande håll och tidningsägare tystas genom gripanden.

Om Turkiet på allvar börjar underminera demokratins fundament och använda våld för att lösa sina politiska konflikter är man inne på ett sluttande plan. EU behöver peka ut en väg för hur Turkiet, som kandidatland, ska vända utvecklingen.

Turkiet står nu vid ett vägskäl.  Den cirka tre år långa vapenvilan mellan statsmakten och PKK som bröts i juli i år, då städer som Dersim, Cizre, Sur och Silvan upplevt snabba militära operationer i form av utegångsförbud och attacker mot HDP:s partilokaler är ett starkt orosmoment. Den turkiska staten måste nu ta ansvar för att återupprätta vapenvilan och stoppa våldet.

EU´s stats- och regeringschefer har i veckan möjlighet att göra ett uttalande och tydligt stå upp för press-, yttrande och mediefrihet liksom demokrati och mänskliga rättigheter. Likaså behöver de vara tydliga i att en eskalering av våldet i Turkiet måste stoppas. Den turkiska staten har ett ansvar för att flyktingkrisen inte ytterligare förvärras och att både flyktingar från Syrien liksom den egna befolkningen ska kunna känna trygghet. Det är ont om tid nu, innan vi har en situation utom all kontroll.

Désirée Pethrus
Riksdagsledamot (KD),
Ledamot i EU nämnden