Turkiets största oljeraffinaderier köper mer icke-rysk olja som svar på nya västerländska sanktioner, rapporterar Reuters på söndagen. Bolagen STAR och Tupras ökar nu sina inköp från bland annat Irak och Kazakstan för leverans i december. Skiftet ses som ett tecken på att sanktionerna för att strypa Rysslands oljeintäkter har effekt. Turkiet har varit en av de största köparna av rysk olja sedan invasionen av Ukraina och nästan hälften av landets råoljeimport kom från Ryssland under årets första tio månader.

En våg av anti-korruptionsräder i Turkiet har lett till att hundratals privata företag beslagtagits av staten. Antalet företag som förvaltas av den statliga fonden TMSF har på ett år ökat från 675 till 1 056, rapporterar Financial Times. Räderna framställs som en insats mot korruption, men analytiker fruktar att president Recep Tayyip Erdoğans regering försöker omforma ekonomin och kanalisera resurser till personer och grupper som är lojala mot honom. Agerandet har skapat stor oro i näringslivet för äganderättens och rättsstatens principer.

Enligt Transparency International, som övervakar korruption i världen, är Turkiet ett av de mest korrupta länderna i Europa.

USA:s president Donald Trump öppnar för att häva sanktionerna som blockerar Turkiets köp av amerikanska F-35-stridsflyg. Villkoret är att Ankara slutar köpa rysk olja. Det framkom efter ett möte i går torsdag med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i Vita huset, uppger Reuters. USA införde sanktionerna 2020 efter Turkiets köp av det ryska luftvärnssystemet S-400. Trump sade sig nu vara övertygad om att Erdoğan kommer att gå med på kravet och antydde att sanktionerna kan lyftas "väldigt snart".

Ledaren för Turkiets största oppositionsparti, socialdemokratiska och kemalistiska CHP, Özgür Özel, anklagar president Recep Tayyip Erdoğan för en "rättslig kupp", uppger Financial Times. Efter ett domstolsbeslut i förra veckan riskerar partiet att få sin ledning "utbytt" mot regeringsvänliga personer. Özel hotar med massprotester som ska "stoppa livet" och menar att Erdoğan, som han anser inte längre kan vinna val, försöker skapa ett enpartisystem likt det i Ryssland. Polis spärrade i går söndag av gator vid CHP:s högkvarter i Istanbul efter uppmaningar till demonstration.

Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, en av president Recep Tayyip Erdoğans främsta politiska rivaler, har dömts till fängelse. Domen på ett år och åtta månader för förolämpning av en åklagare meddelades i går onsdag, skriver Financial Times. Domen, som kommer att överklagas, ses av oppositionen som ett försök att hindra İmamoğlu från att kandidera i presidentvalet 2028. Borgmästaren sitter redan frihetsberövad anklagad för korruption vilket han nekar till.

Turkiets börs steg kraftigt efter att en domstol i går måndag sköt upp ett politiskt laddat rättsfall mot landets största oppositionsparti, CHP, rapporterar Financial Times. Beslutet skapade ett kortsiktigt andrum för investerare oroade över politisk instabilitet. Analytiker varnar dock för att den förlängda osäkerheten riskerar att försvaga oppositionen och därmed gynnar president Recep Tayyip Erdoğan. Nästa förhandling i fallet är nu satt till den 8 september. Fallet ses av kritiker som ett tecken på urholkad demokrati.

Turkiska myndigheter har gripit fem borgmästare och utfärdat arresteringsorder mot dussintals andra tjänstemän i en utvidgad repression, rapporterar Financial Times. Under lördagen genomförde polisen razzior mot kommunala kontor och grep tre distriktsborgmästare i Istanbul samt två borgmästare i Adana-provinsen, samtliga från det socialdemokratiska oppositionspartiet CHP.

– Erdoğan använder rättsväsendet som vapen för att kväsa utmaningar mot hans 22-åriga styre, sade Istanbuls fängslade borgmästare Ekrem İmamoğlu.

Gripandena är kopplade till anklagelser om korruption och terrorism mot İmamoğlu som fängslades i mars efter att ha utmanat president Erdoğan. Händelserna har utlöst omfattande protester och ekonomisk oro i landet.