EU-kommissionen: Flyktingkrisen har störst inverkan på svensk ekonomi

Svensk ekonomi går bra och EU-kommissionen skriver upp tillväxten från tidigare prognos och tror på minskat budgetunderskott. För första gången redovisas kostnader för flyktingmottagande.

När EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici på torsdagen presenterade höstens ekonomiska prognos för medlemsländerna togs för första gången kostnader för flyktingmottagande med i beräkningarna.

Enligt dem, som bygger på uppskattningar och nuvarande tillströmning, väntas runt tre miljoner flyktingar ha kommit till EU mellan 2015 och 2017.

För de flesta mottagarländer som Tyskland och Österrike väntas den ekonomiska effekten i år bli högst 0,2 procent av bruttonationalprodukten, BNP.

Men för Sverige beräknas den kortsiktiga effekten av flyktingmottagandet bli en kostnad på närmare 0,5 procent av BNP i år.

Ändå beräknas Sverige få en av de starkaste växande ekonomierna av mottagarländerna i år: tre procent av BNP. Det är 0,5 procentenheter högre än vad kommissionen räknade med i våras.

Moscovici slog fast att flyktingarnas inverkan på ekonomin på det stora hela väntas bli ”liten men positiv”. Den samlade bruttonationalprodukten för alla EU-länder beräknas öka med mellan 0,2 till 0,3 procent till år 2017 tack vare tillströmningen av flyktingar. Kommissionen pekar dock på att sådana beräkningar är svåra att göra. Någon motsvarande siffra för Sverige finns inte tillgänglig men kommissionen skriver att:

”Ankomsten av ett stort antal asylsökande [till Sverige] kan leda till större offentlig konsumtion på kort sikt medan framgångsrik integration på arbetsmarknaden kan medföra ytterligare uppsving för ekonomisk tillväxt på medelfristig sikt.”

Kommissionen räknar med att sysselsättningen i Sverige kommer öka ”i ett ganska högt tempo” tack vare den svenska ekonomins relativa styrka och den stora tillströmningen av migranter under de senaste åren.

Det svenska budgetunderskottet väntas minska stegvis men kommissionen slår fast att det finns risker.

”Den huvudsakliga negativa risken för budgeten är förknippad med högre kostnader i samband med migration, integration och sjukersättning”, heter det.

För EU som helhet ser Pierre Moscovici en ekonomisk återhämtning om än något svagare än vårens positiva prognos gjorde gällande: 1,9 procent i år och två procent nästa.

Den nuvarande tillväxten har låga oljepriser, en svag växelkurs för euron och Europeiska centralbankens stödköp av statsobligationer att tacka. Ekonomikommissionären pekade på att resultatet av strukturreformer i flera länder inom de närmaste åren kommer att börja bära frukt och öka tillväxten.

Även budgetunderskotten och därmed statsskulderna i medlemsländerna minskar. Underskottet i Frankrike, som enda euroland, beräknas år 2017 vara större än de tillåtna tre procent vilket skulle bli det nionde året i rad som landet inte uppfyller kravet.

Baserat på höstprognosen ska EU-kommissionen innan november månads slut presentera sina årliga ekonomiska rekommendationer till medlemsländerna.