Oenig eurogrupp sliter den grekiska skuldfrågan
BRYSSEL 24 maj 2016 | Dijsselbloem: IMF måste medTrots att viktiga oklarheter återstår att lösa andas finansministrar försiktig optimism inför kvällens möte om Greklands krislån.
Nya krislån till Grekland, skuldlättnader och samarbete med IMF står på agendan när euroländernas finansministrar i eurogruppen på tisdagen träffas i Bryssel.
– Det är ett mycket viktigt möte, säger EU:s socialdemokratiske ekonomikommissionär Pierre Moscovici inför mötet.
Det handlar om huruvida Grekland uppfyllt de villkor som ställts av långivarna för att få ytterligare en delutbetalning och hur stor denna utbetalning i sådana fall skulle vara. Utvärderingen av krisprogrammet skulle ha varit klar i höstas men har dragit ut på tiden.
Det grekiska parlamentet har under de senaste veckorna röstat genom en rad reform, bland annat en privatiseringsfond, vilket öppnar för nya krislån.
Eurogruppens ordförande, den nederländske socialdemokratiske finansministern Jeroen Dijsselbloem, menar att Grekland har gjort stora framsteg.
– Jag anser att den grekiska regeringen har utfört mycket, säger Dijsselbloem på väg in till mötet.
– Målet i dag är att nå en överenskommelse. Grekland behöver visshet och kunna andas ut, säger Frankrikes socialdemokratiske finansminister Michel Sapin.
Tysklands kristdemokratiske finansminister Wolfgang Schäuble säger sig vara ”mycket optimistisk” om att en uppgörelse kan nås.
Slovakiens socialdemokratiske finansminister Peter Kažimír räknar dock med att det kommer att bli en nattmangling.
– Detta eurogruppsmöte kommer inte att bli lätt. Många frågor återstår att lösas, säger Kažimír.
Förutom att avgöra huruvida Grekland uppfyllt kraven för ytterligare delutbetalningar ska frågan om skuldlättnader diskuteras.
I en utvärdering av den grekiska statsskulden slår Internationella valutafonden, IMF, fast att villkorslösa skuldlättnader är ”avgörande för att skicka en stark och trovärdig signal till marknaden”.
Enligt IMF:s beräkningar riskerar Greklands ränteavbetalningar att uppgå till 60 procent av statsbudgeten år 2060 om inget görs.
IMF har sedan lång tid tillbaka krävt att euroländerna går med på skuldlättnader för att organisationen ska fortsätta delta i det grekiska krisprogrammet.
– Vi har ingen tvist med IMF utan vi brottas om vilken som är den rätta vägen att ta, säger Tysklands Schäuble.
Enligt Dijsselbloem vore det otänkbart att fortsätta utan IMF.
– Det är viktigt för flera länder i eurogruppen att ha med IMF. IMF är mycket erfaret med den här typen av program och mycket strängt, det ger trovärdighet till hela programmet, säger han och tillägger att skuldlättnader ska diskuteras.
Det handlar dock inte om att skriva av delar av skulden vilket skedde 2012 utan snarare om att förlänga återbetalningstiden och/eller minska räntorna.
– Det kommer att bli problem i framtiden. Skuldanalysen visar det. Kan grekerna på årsbasis betala sina skulder? Om inte, är vi redo att hjälpa dem under de kommande åren, säger Dijsselbloem.
Enligt hans belgiske liberalkonservative motsvarighet Johan Van Overtveldt är dock räntan och löptiden redan väldigt fördelaktiga.
– Det tycks mig inte vara den grekiska ekonomins huvudproblem, säger Van Overtveldt som istället menar att det handlar om ytterligare strukturreformer av landets ekonomi.