Starkt svenskt stöd för TTIP

Under de senaste två åren har svenskarnas positiva inställning till ett frihandelsavtal inte rubbats. Både motståndare och förespråkare efterlyser dock mer debatt i frågan.

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal, som skulle bli det största i världen, mellan USA och EU inleddes för snart tre år sedan.

2014 lät Europaportalen för första gången Sifo tillfråga svenskarna om deras inställning till förhandlingarna om det så kallade TTIP-avtalet. Då sade sig 61 procent vara positiva till det.

Nu, två år senare, ställs samma fråga igen och stödet är ungefär lika starkt, 64 procent.

Liberalernas ledamot i riksdagen EU-nämnd och förespråkare för avtalet Tina Acketoft är glad men förvånad över att resultatet inte är högre.

– I ljuset av hur det ser ut i de andra 27 EU-länderna är jag jätteglad att vi ligger på 64 procent. Man kan tro att en nation som Sverige borde inse att handelsavtal har byggt upp mycket av vårt välstånd, säger Acketoft till Europaportalen.

Håkan Svenneling, riksdagsledamot och Vänsterpartiets TTIP-ansvarige, menar att bristen på debatt förklarar att motståndet inte växer i Sverige.

–  Jämfört med andra europeiska länder har vi haft väldigt lite debatt kring TTIP. Såväl nu som för två år sedan. Det gör att man som vanlig svensk inte är så väl insatt i de eventuella negativa konsekvenserna med ett avtal, säger Håkan Svenneling till Europaportalen.

Han anser att debatten i svensk media varit alltför ensidig och inte tillräckligt djuplodad och att en av anledningarna till det är att motståndarna inte kommit fram.

– När de stora organisationerna, som man ändå skulle kunna förvänta sig vara lite kritiska som LO, så tydligt ställer sig på för-sidan slår man ut mycket av debatten i Sverige, säger Svenneling som dock tror sig ha sett att en svensk TTIP-debatt tagit fart under våren.

Liberalernas Tina Acketoft tycker att TTIP-debatten i svensk media dominerats av pajkastning.

– Debattnivån har varit väldigt låg, väldigt lite faktabaserat och väldigt mycket känslor, säger Acketoft som även hon efterlyser mer diskussion och att frågan diskuteras mer öppet.

Jämfört med för två år sedan har andelen av de tillfrågade i undersökningarna som valt alternativet vet ej/tveksam minskat från 19 till 13 procent. Dessa har fördelat sig lika mycket på för- som motståndarsidan med tre procentenheter vardera.

Sett till de tillfrågades partisympatier har alliansens väljare ökat sitt stöd för TTIP-förhandlingarna mellan de två sonderingstillfällena. Samtidigt har de rödgrönas sympatisörer blivit mer kritiska till avtalet.