MittEuropa »
Ingen oro över Brexit i Cornwall

I Cornwall har en majoritet av väljarna röstat för utträde ur EU trots att Cornwallborna får mest EU-stöd i Storbritannien. Det är annat som varit avgörande för väljarna, skriver Mirella Pejcic just hemkommen från det brittiska grevskapet.

Storbritannien är splittrat i EU-frågan. Medan Skottland och Nordirland har röstat för att stanna kvar i den Europeiska unionen finns det andra delar av landet som tydligt efterfrågar utträde. Som nyligen hemkommen från flera veckors vistelse i grevskapet Cornwall i sydvästra Storbritannien har jag i bagaget reflektioner kring invånarnas inställning till EU.

I Cornwall har 56 procent av väljarna röstat för utträde ur EU trots att Cornwallborna får mest EU-stöd per invånare i hela landet. Cornwall har mottagit omkring 680 miljoner kronor varje år från EU under det senaste decenniet. EU-medel har bland annat använts för att finansiera byggandet av infrastrukturen, universitet och ett snabbt bredbandsnät. Den Europeiska unionen har ytterligare lovat flera miljarder kronor för olika projekt de kommande åren.

Fullmäktige i Cornwall har efter folkomröstningen krävt garantier av den brittiska regeringen att grevskapet kommer att få motsvarande ekonomiskt stöd när Storbritannien lämnar EU. Historiskt sett har London visat lite intresse för utvecklingen i Cornwall där invånarna har känt sig bortglömda. Det är för närvarande oklart om Cornwall kan räkna med ekonomiskt stöd från regeringen och det finns lokala politiker som är oroliga.

Bakom sagolika naturupplevelser och blomstrande turism döljer sig en av de fattigaste regionerna i landet. Invånarna i Cornwall livnär sig huvudsakligen på turism, fiske och jordbruk. Det råder dock arbetslöshet bland unga och det finns många som lever på bidrag i de större städerna i grevskapet. Cornwallborna, yngre såväl som äldre, är inte oroliga över Brexit och dess konsekvenser. De flesta som jag har samtalat med i St. Ives, Newlyn och Penzance är negativt inställda till EU. Det finns utpräglade främlingsfientliga åsikter och många erkänner att migrationsfrågan har varit viktig men inte avgörande.

Invånarna anser att gränser behöver kontrolleras hårdare och invandringen begränsas. Närvaro av frukt- och grönsaksplockare från Östeuropa anses minska arbetstillfällen för lokal befolkningen samtidigt som lönerna för den typen av arbete sjunker. Fiskare i Cornwall ogillar att fransmän fiskar i deras vatten och de vill själva bestämma fritt över hur mycket fisk de ska fånga. EU:s regler och kvoter som tvingar fiskare att kasta död-fångad fisk upplevs som vansinniga.

Demokratifrågan har varit avgörande för många väljare i Cornwall där regionala perspektiv kring frihet och demokrati ifrågasätter och utmanar EU:s överstatlighet. Cornwall har dessutom en stark regional identitet vilken är oftast starkare än den brittiska identiteten. Det verkar inte finnas plats och behov av en europeisk identitet bland invånarna som ser sig först som Cornish sedan som britter och slutligen kanske som européer.

Argument från den EU-vänliga sidan om ekonomiskt beroende av EU har inte gått hem hos väljarna. Det finns undersökningar som visar att cirka 7 procent av väljarna i Cornwall har ångrat att de röstat för utträde ur EU. De väljare som jag har samtalat med som har förlorat en del av sina besparingar efter att pundet sjönk i värdet har inte ångrat hur de har röstat. Väljarna hoppas på att det ekonomiska läget kommer att stabilisera sig på sikt. Invånarna i Cornwall tror starkt att utträde ur EU kommer att resultera i bättre förhållanden för fiskarna, jordbrukarna såväl som egna företagare inom turistnäringen.

Det finns även en del kritiska röster i Cornwall som oftast kommer ifrån personer som har flyttat till grevskapet från London eller andra europeiska länder. Dessa röster säger att Brexitkampanjen har varit vilseledande och att invånarna har varit dåligt informerade om fördelarna med medlemskapet.

De anser även att nej till EU är ett resultat av ett utbrett missnöje och frustration över stigande fastighetspriser vilka har resulterat i att Cornwallborna inte har råd att köpa fastigheter i grevskapet medan de ser på hur andra kommer utifrån och köper fastigheter. Det anses ironiskt att Londonborna som ofta själva köper dyra fastigheter i Cornwall behöver anordna fundraising events för att samla in pengar till välgörenhetsorganisationer vilka bygger nya hem som lokala invånare har råd med.

Det återstår att se vilka konsekvenser utträde ur EU kommer att ha i grevskapet Cornwall och hur det kommer att påverka fisket, jordbruket och turismen såväl som den ekonomiska utvecklingen och fastighetsmarknaden.