EU:s handelskommissionär i samspråk med Belgiens EU-minister Didier Reynders vid fredagens möte i Bratislava.

EU:s handelskommissionär i samspråk med Belgiens EU-minister Didier Reynders vid fredagens möte i Bratislava.

Kanadensiskt handelsavtal ses som föredöme

De EU-länder som är mest kritiska till unionens handelsavtal lutar åt ett ja till Kanadaavtalet men nej till USA-avtalet.

EU-ländernas handelsministrar träffas i dag fredag informellt i Bratislava för att diskutera läget i arbetet med unionens frihandelsavtal med Kanada och USA.

– Huvudfrågan i dag är Kanadaavtalet. Jag hoppas att ministrarna i dag kommer diskutera sina möjligheter att kunna underteckna det tillsammans med den kanadensiske premiärministern i slutet av oktober, säger EU:s handelskommissionär, Cecilia Malmström (L), på väg in till mötet.

Tysklands ekonomiminister och ledare för det socialdemokratiska regeringspartiet SPD, Sigmar Gabriel, har efter en medlemsomröstning fått mandat att stödja Cetaavtalet med Kanada som liksom alla EU:s internationella handelsavtal kräver enhällighet för att gå genom,

– Europa har verkligen uppnått något. Det är en förebild för hur man kan bedriva internationell handel på ett hållbart sätt och skydda människor, säger Gabriel.

Belgiens liberale EU-minister Didier Reynders vill dock ha ytterligare försäkringar på att avtalet som han säger inte hotar offentlig sektor.

– Kommissionen måste klargöra ett antal saker. Möjligen i form av ett uttalande tillsammans med den kanadensiska regeringen, säger Reynders.

Mot det ännu inte färdigförhandlade handelsavtalet med USA är kritiken desto starkare.

– Från vår synvinkel är TTIP i praktiken inställt eftersom det inte görs några verkliga framsteg i förhandlingarna. Det vore förnuftigt att börja om helt på nytt efter det amerikanska valet med större öppenhet och tydligare målsättning, säger Österrikes konservative ekonomiminister Reinhold Mitterlehner innan mötet.

Österrike är kanske det EU-land där kritiken mot de transatlantiska handelsavtalen är som starkast. I våras visade en stor EU-undersökning att 70 procent av österrikarna är mot ett avtal, TTIP, med USA – klart mest i unionen.   

Även den tyske socialdemokraten Sigmar Gabriel, som inför nästa års tyska parlamentsval tagit en mer kritisk inställning till handelsavtalen, är skeptisk till TTIP.

– Det vi uppnått med Kanada är alls inget USA vill ha. Européerna får inte underkasta sig amerikanerna, vi måste hålla våra egna standarder högt. Det är möjligt med Kanada eftersom landet står så nära oss som inget annat land utanför Europa. Om amerikanerna inte är beredda att åtminstone hålla samma standard som Cetaavtalet finns det ingen chans för ett sådant avtal, säger Gabriel och får med håll av Belgiens Reynders.

– Gällande förhandlingarna med USA är det betydligt med komplicerat. Det finns ett antal europeiska villkor som uppenbarligen inte är uppfyllda.

Handelskommissionär Cecilia Malmström vill dock inte dödsförklara TTIP men medger att förhoppningen om att det ska kunna färdigförhandlas innan näste amerikanska president blivit mindre.

– Nej, absolut inte. Förhandlingarna fortskrider. Det är sant att de är svåra och att mycket återstår. Sannolikheten för en snar avslutning blir mindre och mindre, säger Cecilia Malmström.

EU-kommissionens mål är att skriva under avtalet med Kanada 27 oktober som sedan ska gälla provisoriskt tills alla nationella parlamentet i EU samt olika parlament i Kanada ratificerat det. För att det ska kunna ske måste medlemsländernas alla handelsministrar ge sitt godkännande på ett ministerrådsmöte 18 oktober.