Riksdagens förste vice talman Tobias Billström (M) leder arbetet med utredningen. Arkivbild.

Riksdagens förste vice talman Tobias Billström (M) leder arbetet med utredningen. Arkivbild.

Bild: SLA-arbetsgivarna

Svensk EU-utredning sväller

Tiden räcker inte till för årtiondets största parlamentariska utredning om det svenska EU-arbetet.

I juni i fjol tillsattes en kommitté med det breda uppdraget att granska hur riksdagen arbetar med EU-frågor. Det är den största utredningen av det slaget på mer än tio år. Men arbetet har blivit mer omfattande än man trott och på onsdagen begärde en enig kommitté som består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, att mandatet förlängs.

– Det har tillkommit saker som inte var kända från början. Det handlar bland annat om idén om en parlamentarisk kontrollgrupp för Europol, säger kommitténs ordförande och riksdagens förste vice talman Tobias Billström (M) till Europaportalen.

Det är en utveckling inom EU där de nationella parlamenten i medlemsländerna ska få mer inflytande, i dag är det främst regeringarna som representerar länderna i beslutsprocessen. Att parlamenten ska granska Europol är ett första försök för att se hur en sådan arbetsfördelning kan fungera. Riksdagen har enligt Billström ännu inte kommit igång fullt ut med det arbetet.

– Den yttersta konsekvensen är att Sverige inte har en röst på en plats vilket innebär att det samlade svenska utrymmet att vinna inflytande blir mindre.

Han pekar även på brexit som en faktor i att man behöver mer tid och det faktum att det kan komma att bli svårare att bilda majoritetsregeringar vilket kan påverka den svenska EU-politiken.

– Det går inte att komma ifrån att vi lever i en tid där vi får vara inställda på att vi inom överskådlig tid kommer ha minoritetsregeringar i Sverige. Då kommer riksdagens ställning vara väldigt viktig.

Utredningen tittar på ett brett spektrum av frågor – från riksdagens interna arbete till dokument, informationsinhämtning till samarbetet med andra nationella parlament och hur regeringen och riksdagen arbetar i EU-frågor. Det handlar även om att se till att riksdagen i god tid kan bilda en uppfattning i olika EU-frågor för att kunna ge mandat till regeringen. Kommittén har mandat att peka på grundlagsförändringar om man skulle se ett behov av det.

Kommitténs medlemmar har begärt att perioden förlängs från den nuvarande tidsfristen i oktober till första februari nästa år.