Kommissionen peppar för europeiskt pensionssparande

En åldrande befolkning och brist på pengar till investeringar ligger bakom torsdagens kommissionsförslag att införa ett nytt system för pensionssparande.

– Europa står inför en helt ny demografisk utmaning. Våra välfärdssystem står redan under tryck, sade EU-kommissionär Valdis Dombrovskis och pekade på beräkningar att antalet personer som försörjer varje pensionär kommer halveras till år 2060.

I dag har endast drygt en av fyra EU-bor mellan 25 och 59 år ett privat pensionssparande. Den andelen vill kommissionen utöka genom ett frivilligt europeiskt privat pensionssparande, PEPP.

Att ha ett sådant system på EU-nivå har enligt Dombrovskis flera fördelar. De som spar i PEPP kan exempelvis ta med sig det utan problem om de flyttar till ett annat medlemsland. Det kommer även får stordriftsfördelar som pressar ned kostnaderna för sparandet. Sparpengarna ska kunna gå till viktiga investeringar i EU-länderna

– Genom att sätta upp en sådan attraktiv långsiktig investeringsprodukt slår vi två flugor i en smäll. Vi använder besparingar till långsiktig produktiv användning och vi ger framtida pensionärer viktiga inkomster under ålderdomen, sade Dombrovskis.

Kommissionen vill att pensionssparandet ska uppfylla ett antal krav: låg risk för spararna, exempelvis i statsobligationer, ett kostnadstak för att byta pensionsgivare och vara tydligt med de avgifter och kostnader som tillkommer.

PEPP är tänkt som ett komplement till nuvarande tjänstepensioner, statliga och privata pensionssparanden och ska kunna tillhandahållas av exempelvis försäkringsbolag, banker, tjänstepensionsinstitut, värdepappersföretag och kapitalförvaltare.

I samband med förslaget rekommenderar kommissionen medlemsländerna att beskatta PEPP-sparandet på samma sätt som liknande nationella tjänster.

PEPP-förslaget utgör del av EU:s kapitalmarknadsunion som syftar till att göra det lättare för små och medelstora företag att få lån och samtidigt skapa mer stabilitet på finansmarknaden.

Förslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Valdis Dombrovskis hoppas att förslaget kan godkännas senast i slutet av 2019.