Annons

Den 12 september har den stora franska fackliga organisationen CGT utlyst en generalstrejk och manifestationer mot president Emmanuel Macrons reformförslag. Arkivbild.

Den 12 september har den stora franska fackliga organisationen CGT utlyst en generalstrejk och manifestationer mot president Emmanuel Macrons reformförslag. Arkivbild.

Slaget om Frankrikes arbetsmarknad har inletts

Frankrike lanserar stora arbetsmarknadsreformer efter nordisk förebild. – Alldeles nödvändigt, kallar Sacos internationella sekreterare Laila Abdallah paketet.

Den liberala franska regeringen lade på torsdagen fram sitt första stora lagförslag baserat på sina vallöften – omfattande reformer av landets arbetsmarknad.

Presidenten Emmanuel Macron beskriver reformerna i en intervju med Le Point som en ”kopernikansk revolution” med hänvisning till den polske 1500-talsvetenskapsmannen vars observationer, i strid mot katolska kyrkans vilja, ändrade synen på vårt solsystem.

– Vi är den enda stora ekonomin i EU som inte har övervunnit massarbetslösheten på över tre årtionden, sade Macron och syftade på landets arbetslöshet på 9,6 procent.

En viktig förebild är det danska systemet med ”flexicurity”, en blandning av större flexibilitet för arbetstagarna i utbyte mot större säkerhet. De 36 reformerna lägger fokus på små och medelstora företag som anställer över hälften av de franska löntagarna.

En av de största förändringarna är att regeringen vill bryta ned nationella arbetsrätten och de nuvarande omfattande branschbaserade förhandlingarna så att de sköts på lokal nivå inom enskilda företag. Det är något som sker exempelvis i Sverige i dag.

– Jag tror att det här är alldeles nödvändigt. Det finns en stor stelbenthet i fransk arbetsmarknadspolitik med kanske lite för bra villkor [för statstjänstemän] som gör att fransk ekonomi ansträngs något enormt, säger Laila Abdallah, internationell sekreterare på den svenska fackliga centralorganisationen Saco, till Europaportalen.

Hon lyfter fram att Frankrike har ett särskilt öga till den svenska och nordiska modellen men att fyra tidigare franska presidenter försökt luckra upp arbetsrätten utan att lyckas.

Andra förslag i reformen är att reglerna för korttidsanställningar ska avgöras av arbetsmarknadens parter istället för genom lagstiftning som nu. För företag med färre än 50 anställda, vilka utgör 96 procent av alla företag i landet, försvinner kravet på att facklig representation vid förhandlingar. Det räcker istället med en representant för de anställda.

Lagförslagen har föregåtts av omfattande samråd med fack och arbetsgivare. Den näst största fackliga centralorganisationen, CGT, har utlyst en generalstrejk 12 september. Ledaren för den största fackliga företrädaren CFDT, Laurent Berger, är besviken men har lovat att inte protestera. Jean-Claude Mailly från transportfacket FO berömmer i Les Echos regeringen för ”en äkta dialog” mellan arbetsmarknadens parter men att man nu ska nagelfara förslagen.

– Det finns en rädsla för att de ska försvagas ytterligare. Det är en balansgång att inte utsätta arbetstagarsidan för minskat inflytande eftersom arbetsgivarsidan redan har en ganska stark ställning, säger Laila Abdallah.

Macron hoppas driva genom lagarna redan under september genom att inte låta parlamentet, där Macron åtnjuter en stor majoritet, lagstifta om dem. Ett möjligt hinder på vägen är författningsdomstolen som i slutet av september ska granska huruvida lagarna är i enlighet med Frankrikes konstitution.