Annons

Bild: Stina Svanberg

Debatt: Sociala villkor avgör framtidens EU

EU-samarbetet skulle bli ännu bättre med ett socialt protokoll, mer gemensamma minimiregler, rättvis globalisering, bättre fungerande EMU och en solidarisk och effektiv EU-budget. Det menar de fackliga ledarna Karl-Petter Thorwaldsson LO, Eva Nordmark TCO och Göran Arrius Saco

I dag onsdag presenterar Jean-Claude Juncker EU-kommissionens framtidsvision. LO, TCO och Saco har tillsammans tagit fram ett gemensamt dokument där vi slår fast några centrala fackliga ståndpunkter gällande framtidens EU. Vårt medskick till framtidsdiskussionen är tydligt: goda sociala villkor, partssamverkan och fackliga rättigheter är nyckeln till hållbar tillväxt och sysselsättning, och ökat förtroende för EU-samarbetet.

EU:s utmaningar är stora. Återhämtningen efter den ekonomiska krisen i Europa har visat sig vara trög och ojämlik. Eurosamarbetets uppbyggnad är bristfällig. EU-länderna har inte lyckats enas kring en gemensam hantering av asyl- och flyktingfrågan. Storbritannien har beslutat att lämna EU.

Globalisering och digitalisering skapar nya möjligheter men också osäkerhet och motstånd till bland annat frihandel. Populistiska, protektionistiska och främlingsfientliga krafter har ökat i styrka. Idag har EU svårt att hantera vissa gemensamma problem och att leverera resultat, vilket riskerar att underminera medborgarnas förtroende och tillit till unionen. EU-samarbetet behöver förändras.

LO, TCO och Saco har en positiv grundinställning till EU-samarbetet. EU kan vara en positiv kraft för förändring och utveckling, och en garant för grundläggande värden. Vi arbetar aktivt för att påverka i EU-relaterade frågor för tillväxt, jobb, goda villkor i arbetslivet, jämställdhet, öppenhet samt respekt för fackliga fri- och rättigheter och den svenska arbetsmarknadsmodellen. I diskussionen om EU:s framtid vill vi framför allt framföra fyra centrala ståndpunkter.

Socialt protokoll och minimilagar
För det första: En bärande del av EU-samarbetet är den fria rörligheten som bidrar till bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Onödiga hinder på den inre marknaden bör undanröjas. Det får emellertid inte ske på ett sätt som kränker grundläggande fackliga fri- och rättigheter eller snedvrider konkurrensen till förmån för företag som konkurrerar med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Därför måste EU:s fördrag kompletteras med ett socialt protokoll som garanterar att fackliga rättigheter är överordnade EU:s ekonomiska friheter.

Vi anser att det inte finns behov av ökad överstatlighet på det socialpolitiska området. EU:s roll ska främst vara att uppmuntra och främja medlemsstaternas insatser, genom finansiering, samordning, riktmärken och uppföljning. Den sociala dialogen på EU-nivå och nationella kollektivavtalssystem bör stärkas. Vi kan dessutom stödja gemensam minimilagstiftning i den utsträckning som följer av nuvarande EU-fördrag. EU-reglerna ska dock fullt ut respektera nationella kollektivavtalsmodeller och vara möjliga att genomföra även via kollektivavtal. Medlemsstaterna ska heller inte hindras från att införa bättre skydd för arbetstagarna.

Rättvis globalisering
För det andra: Öppenhet mot och handel med omvärlden leder i stort till ökat välstånd, utveckling och fler och bättre jobb. Men vi måste ändra det faktum att vinsterna inte kommer alla till del. Enligt EU-kommissionen ser 45 procent av européerna globalisering som ett hot. Det finns förklaringar till detta. Under en drygt 30-årig period har löneandelen inom OECD:s höginkomstländer minskat stadigt till förmån för kapitalandelen i ekonomin. Globaliseringen har öppnat för konkurrens genom ojämlika och osunda arbetsvillkor. Ojämlikheten visar sig inte minst i en polariserad arbetsmarknad där atypiska anlitandeformer ökar. Detta trots att allt fler aktörer ställer sig bakom insikten att jämlika samhällen är ekonomiskt effektivt.

Vägen till en globalisering som fördelar vinsterna mer jämbördigt mellan alla dem som är med och skapar vinsten går via stärkta fackliga fri- och rättigheter, sociala trygghetssystem och omställningssystem.  EU bör därför stödja uppbyggnad av strukturer för partssamverkan och omställning av arbetskraften i de medlemsländer där det behövs. EU bör dessutom använda den svenska regeringens initiativ om en Global Deal som plattform för att stärka den sociala dialogen. I handelsavtal som sluts där EU är part måste kollektivavtalens status och arbetsmarknadsparternas autonomi respekteras. Skydd för arbetstagare eller fackliga fri- och rättigheter får aldrig anses utgöra handelshinder.

Ett bättre EMU
För det tredje: Ett väl fungerande EMU utgör ett vitalt ekonomiskt intresse för övriga EU-länder utanför valutasamarbetet. Eurokrisen visade tydligt att konstruktionen av EMU var ofullständig. Reformer har genomförts men det finns fortfarande ett betydande behov av ytterligare fördjupat samarbete.

I första hand är det de direkt berörda länderna inom valutaunionen som bör avgöra vilka reformer som det fortsatta samarbetet kräver. Det är samtidigt viktigt att de åtgärder som vidtas inte påverkar det övriga EU-samarbetet negativt, att icke-euroländerna får en fortsatt god insyn i utvecklingen och att de tillåts delta i ett eventuellt utvidgat samarbetet, om de så önskar.

EU-budgeten behöver inte krympa
För det fjärde: Frågan om EU:s budget har fått förnyad aktualitet i och med Storbritanniens deklarerade avsikt att lämna unionen. Vi anser att EU:s budget inte med nödvändighet måste krympa framöver. Vi anser inte heller att ett svenskt ställningstagande i första hand bör baseras på Sveriges nettobidrag till EU-budgeten eller bibehållna avgiftsrabatter. Det viktiga är att EU:s medel används på ett effektivt sätt och fokuseras på uppgifter med ett klart mervärde för unionen som helhet.

EU:s budget har en viktig omfördelande funktion och bör fokusera på tillväxtfrämjande, jobbskapande och kompetenshöjande åtgärder samt understödja investeringar i infrastruktur, miljöskydd, forskning och innovation. Vi stödjer för övrigt idén om att avbryta EU-stöd till medlemsstater som bryter mot de grundläggande värden som samarbetet bygger på.

Europa behöver fler och bättre jobb, där konkurrens på den gemensamma marknaden inte sker med löner och arbetsvillkor utan med kvalitet, kunskap och innovation. Om EU och dess medlemsländer står upp för grundläggande värden och levererar på ambitionen om en social marknadsekonomi med full sysselsättning och sociala framsteg kan samarbetet gå mot en ljus framtid. 

Petter Thorwaldsson LO, Eva Nordmark TCO och Göran Arrius Saco.