Vitrysk diktator ratar tungt EU-möte

På fredag träffas företrädare för EU och de sex partnerländerna inom det östliga partnerskapet: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland i Bryssel. Från svensk sidan kommer statsminister Stefan Löfven (S).

För första gången någonsin är den vitryske presidenten Aleksandr Lukasjenko inbjuden. Detta sedan EU lyft sanktioner mot presidenten som har kallats Europas sista diktator.

Den historiska inbjudan till trots väljer dock Lukasjenko att stanna hemma i Minsk - landet kommer representeras av utrikesminister Vladimir Makei.

Det hindrar dock inte högt uppsatta EU-tjänstemän från att peka på framsteg i relationen landet.

– Vi tycker att relationen som vi har utvecklat de senaste månaderna [med Vitryssland] visar på intressanta framsteg, säger en EU-tjänsteman inför fredagens möte.

Ett annat tecken på framsteg är att EU väntas skriva under ett nytt avtal med Armenien i samband med fredagens möte. Det ses som ”en viktig milstolpe” då Vitryssland och Armenien tillsammans med Azerbajdzjan tidigare har lutat sig mer mot Ryssland och inte haft särskilt stora ambitioner när det gäller närmande till EU.   

Vill minska beroendet av Ryssland

Rosa Balfour, politisk expert på The German Marshall Fund of the United States vill dock inte dra för stora växlar på den senaste tidens utveckling. Det är inte så att Vitryssland och de andra länderna nu närmar sig EU istället för Ryssland. Snarare handlar det om att de vill diversifiera sina relationer så mycket det går.   

– De vill hålla dörrarna öppna. De är inte bekväma med att befinna sig i Rysslands intressesfär, säger Rosa Balfour till Europaportalen.

När det gäller de tre andra partnerländerna: Georgien, Moldavien och Ukraina är läget annorlunda. De har gjort större närmanden till EU och sedan förra toppmötet i Riga för två år sedan har de fått viseringsfrihet och frihandelsavtal med unionen vilket ses som de enskilt största framgångarna inom det östliga partnerskapet.

De framgångarna kommer lyftas fram i ett uttalande på fredagens möte. Där ska man också bli överens om hur parterna ska fördjupa samarbetet framöver – det finns en lista med 20 mål för år 2020 som handlar om allt från ekonomisk utveckling till bättre samhällsstyrning och starkare transport- och energiförbindelser.

I uttalandet väntas man som tidigare också välkomna ländernas ”europeiska strävan”. Däremot kommer det inte finnas några skrivningar om framtida EU-medlemskap.

– Det finns ingen enighet bland medlemsländerna att ge dessa länder kandidatstatus, säger en EU-källa som har varit med och förhandlat fram uttalandet.