Trots EU-beslut – mycket oklart kring brexit
BRYSSEL 15 december 2017 | Frågan om gräns mot Irland olöstPå årets sista toppmöte gav EU:s ledare grönt ljus i brexitförhandlingarna och öppnade upp för samtal om den framtida relationen med Storbritannien. Men många frågetecken kvarstår, däribland den svåra frågan om gränsen mot Irland.
På fredagseftermiddagen gratulerade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk den brittiska premiärministern Theresa May efter att EU:s ledare konstaterat att Storbritannien och EU har nått tillräckliga framsteg i Brexit förhandlingarna.
Att man har nått tillräckliga framsteg betyder två saker: EU och Storbritannien är överens om principerna för hur Storbritanniens utträdet ur unionen ska gå till och att parterna kan börja prata om hur den framtida relationen ska se ut.
– Vi hade väldigt bra diskussioner och jag ser fram emot samtalen om de framtida handelsrelationerna, sade en kortfattad men leende Theresa May när hon lämnade Bryssel på torsdagskvällen.
Trots klartecknet från EU-ledarna återstår flera frågetecken att reda ut både när det gäller villkoren för utträdet och framtiden.
Den komplicerade frågan om hur man ska undvika en hård gräns mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland är alltjämt olöst. Irlands och Nordirlands lagar och regler behöver anpassas även efter det att Storbritannien lämnat EU:s inre marknad för att undvika en gräns.
Alla säger sig ha den ambitionen men ingen har lagt fram konkreta idéer om hur det ska gå till.
Framtida oklarheter
När det gäller den framtida EU-brittiska relationen som kommer omfatta såväl handel som samarbete kring säkerhet, försvar och utrikespolitik tycker EU-sidan att Storbritannien hittills har gett oklara besked kring vad landet faktiskt vill. Därför uppmanas Theresa May att precisera detta.
Det är också oklart hur detaljerade samtalen om handel och annat kan bli. Storbritannien måste lämna EU innan landet formellt kan teckna ett nytt avtal och i de nuvarande riktlinjerna pratar man om att börja hålla ”förberedande diskussioner”.
Samtalen om framtiden dröjer också då EU först ska ta fram nya riktlinjer för framtidsdiskussionerna vilket väntas ske i mars.
Oklarheter råder även kring den övergångsperiod på två år som britterna har bett om. Storbritannien vill ha en mjukare övergångsperiod efter utträdet till dess att landet får ett nytt avtal med EU på plats. På så sätt skulle de ha två år på sig att förhandla fram ett nytt avtal.
EU-länderna säger att de är villiga att diskutera detta men de kräver att Storbritannien i princip fortsätter som EU-medlem, att de betalar in pengar till EU:s budget och följer alla gamla och nya regler men utan att ha rösträtt. De sätter dock ingen exakt tidsgräns för övergångsperioden utan ministerrådet planerar att anta nytt förhandlingsdirektiv för detta i januari.
Litauens president Dalia Grybauskaitė beskrev den oklara situationen väl i ett tweet på mötet: ”det förflutna är historia, framtiden – ett mysterium.
Svårare att hålla samman EU i nästa fas
Samtidigt konstaterade statsministern Stefan Löfven (S) att det nu kan bli svårare för EU-länderna att hålla ihop när man ska börja prata om framtida avtal. Sverige som handlar mycket med Storbritannien vill ha en så nära relation som möjligt medan andra EU-länder som inte har lika stor handel med landet kanske inte är lika angelägna menar Löfven.