EU-kommissionen vill satsa på Erasmus men frågan är om det kommer Sverige tillgodo.

EU-kommissionen vill satsa på Erasmus men frågan är om det kommer Sverige tillgodo.

Bild: EU

Svagt svenskt intresse för identitetsstärkande EU-satsning

Det europeiska utbytesprogrammet Erasmus är nästan det enda som EU vill lägga mer pengar på de kommande åren. Men på grund av ointresse bland svenska studenter riskerar satsningen inte komma Sverige tillgodo.

Sedan Sverige gick med i det europeiska utbytesprogrammet Erasmus 1992 har nästan 81 000 svenskar studerat eller gjort praktik utomlands via EU-programmet. De senaste åren har mellan 4 500 och 5 500 svenskar deltagit.

Under samma period har mer än dubbelt så många utländska studenter kommit till Sverige. Sedan starten handlar det om närmare 171 000.

Sverige har gott rykte bland internationella studenter och svenska lärosäten erbjuder också många kurser på engelska. Det är några av anledningarna till att många från andra länder söker sig till svenska lärosäten enligt Universitets- och högskolerådet, UHR.

Att betydligt färre svenskar åker utomlands för att studera eller göra praktik kan bero på en annorlunda livssituation.  

– En hög andel av studenterna i Sverige är äldre än genomsnittet i Europa och har ofta barn vilket kan påverka viljan och möjligheten att studera utomlands, säger Alma Joensen, handläggare vid UHR till Europaportalen.

Samtidigt poängterar hon att universitet och högskolor i Sverige har egna utbytesavtal med lärosäten utanför Europa som många åker genom samt att många är så kallade ”free movers” och åker iväg på egen hand.  

Erasmus utnyttjas inte av svenskar

På UHR ser de positivt på att många vill komma och studera i Sverige men de medger att det är en utmaning att öka antalet svenska studenter som vill studera eller gör praktik utomlands genom Erasmus.

– UHR har hittills inte till 100 procent kunnat använda de medel Sverige får för Erasmusutbyten för utresande studenter. Vi har istället behövt omfördela en mindre del till andra aktiviteter inom Erasmus, säger Daniel Edquist, enhetschef vid UHR till Europaportalen.

Universitets- och högskolerådet har bland annat satsat på marknadsföring och höjt stipendierna för att öka intresset bland de svenska studenterna.

– Vi har sett en viss ökning av studenters intresse för att göra utbyten inom Erasmus men behöver arbeta för att det ska öka ännu mer. Inte minst med anledning av att programmets budget under de kommande åren växer kraftigt, säger Daniel Edquist.

Fördubblad budget

I början av året klargjorde EU:s budgetkommissionär, Günther Oettinger, att Erasmus var ett av bara två program där man vill undvika nedskärningar i EU:s framtida långtidsbudget efter år 2020. Istället vill man fördubbla anslaget till närmare 300 miljarder kronor för sju år med siktet inställt på att fördubbla antalet Erasmusdeltagare till 2025. Frågan ska tas upp bland EU:s utbildningsministrar senare i veckan.  

Satsningen på Erasmus kan ses i ljuset av den växande populismen och EU-skepsisen i Europa där kommissionen vill bidra till att skapa en ”europeisk identitet” genom utbytet.

– Personer som deltar i ett Erasmusutbyte utvecklar nya färdigheter och får en förstärkt europeisk identitet som kompletterar och berikar den nationella och regionala identiteten, sade EU:s utbildningskommissionär Tibor Navracsics i november förra året.

En miljon Erasmusbarn

EU-kommissionen har också tidigare pekat på att Erasmusstudenter är mer benägna att ha gränsöverskridande relationer vilket också skulle kunna bidra till det europeiska identitetsskapandet.

27 procent av Erasmusstudenterna träffar sin livspartner under utbytestiden. Utifrån det uppskattar kommissionen att ungefär en miljon barn kan ha fötts i Erasmuspar sedan programmet startade 1987.